I dag kan unga begå grova brott utan risk för att låsas in

Det är inte ovanligt att läsa om framgångsrika personer som någon gång i ungdomsåren kommit i delo med rättvisan, handgripligt kastats in i en arrest och där, ensam i natten, funderat över om kriminaliteten är rätt väg att gå. Det är något som inte kan hända i dag, skriver Thomas Ahlstrand, åklagare.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

Det finns en politisk önskan att komma åt rekryteringen av ungdomar till de kriminella gängen. Det föreslås olika nya lagar. Till exempel är det numera brottsligt att rekrytera en ung person till brottslig verksamhet. Straffen höjs. Men de nya lagarna kommer inte åt ett grundläggande problem: I situationen, på gatan, i skolan, i de unga kriminellas första möte med polisen och rättssamhället, vinner de kriminella alltid.

Det beror på ändrade lagtolkningar av regler om gripande och anhållande som välmenande jurister hävdat sedan runt 2010 och sedan fick igenom riksdagen i en lagändring 2021.

Nya instruktioner

Dessförinnan gällde att en misstänkt person under 18 år fick häktas bara om det fanns synnerliga skäl. Det är juridiska och betyder ”nästan aldrig”. Men den regeln gällde inte anhållandet, alltså åklagarens beslut att provisoriskt låsa in en misstänkt person i arrest under några dagar. Flera jurister hävdade att samma regel borde gälla även för anhållandet, men de fick inte slutligt gehör för sina tankar förrän i och med lagändringen 2021.

ANNONS

En tid dessförinnan kom Riksåklagaren med nya instruktioner till åklagare. Till exempel skall anhållande inte ske för brott som, och jag citerar: ”stöld, bedrägeri, … , hot och våld mot tjänsteman, olaga hot, häleri, misshandel av normalgraden och ofredande”. Till samma kategori hör till exempel förvar eller transport av hyfsat stora mängder narkotika. Det vill säga ganska allvarlig brottslighet.

Och i den situationen ska det inte heller hållas något första förhör, instruerar Riksåklagaren. Dessutom måste ett sådant förhör ske i närvaro av advokat. Men advokater är inte omedelbart tillgängliga. Slutsatsen blir att grips en ung person som använt våld mot till exempel en polisman eller ordningsvakt – skall han omedelbart friges efter en identitetskontroll.

Därmed har den unge, blivande kriminelle handgripligen lärt sig att han vinner över polisen.

Det vill säga: den unge misstänkte brottslingen är omedelbart tillbaka på gatan, bland kompisarna. ”De kan inte ta mig!”

Därmed har den unge, blivande kriminelle handgripligen lärt sig att han vinner över polisen. Det är fritt att trakassera sin omgivning, stjäla i butiken, misshandla och hota. Ingen, inte ens polisen, kan ta honom. Inte tänker han, eller hans kompisar, på konsekvenser på lång sikt.

Hans omgivning, hans kompisar, ser ju vad som händer. Att begå kriminella handlingar ger bara fördelar.

Om regering och riksdag menar allvar med sin ambition att stävja rekryteringen av unga personer in i kriminalitet bör en första åtgärd vara att återställa läget när det gäller gripande, första förhör och anhållande av ungdomar till vad som gällde före 2010. Då vore mycket vunnet.

ANNONS

Thomas Ahlstrand, åklagare

ANNONS