Hushållen får betala priset för riktat stöd till kärnkraften

Den blocköverskridande Energiöverenskommelsens överlevnad hänger efter Moderaternas och Kristdemokraternas utspel om kärnkraft på en skör tråd. De blir då svaret skyldiga på frågan: Vem ska betala priset för kärnkraftsubventionerna? skriver Linda Burenius och Jennie Wiederholm.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS

Moderaterna och Kristdemokraterna hotar att lämna den blocköverskridande energiöverenskommelsen om det inte satsas på kärnkraft i Sverige. De kräver också att målet om 100 procent förnybar elproduktion till 2040 ska ersättas med ett mål om ett fossilfritt elsystem.

Riktade subventioner mot kärnkraft, oavsett om det handlar om befintlig eller ny, adresserar inga av de utmaningar vi står inför. Det löser varken klimatkrisen eller bristande kapacitet i elnäten kring våra storstäder.

Nu kommer dessutom oroande signaler från energiminister Anders Ygeman, som under den senaste tiden flaggat för en Energiöverenskommelse 2.0. Men skjuts den av riksdagen redan beslutade överenskommelsen i sank blir konsekvenserna allvarliga. Riktade subventioner mot kärnkraft, oavsett om det handlar om befintlig eller ny, adresserar inga av de utmaningar vi står inför. Det löser varken klimatkrisen eller bristande kapacitet i elnäten kring våra storstäder. Framförallt kommer det att kosta – och den stora frågan är vem som ska betala?

ANNONS

El från ny kärnkraft kostar mellan 2–3 gånger så mycket som el från exempelvis ny vindkraft. Detta får givetvis genomslag på elpriset. Vem är villig att betala dessa subventioner – är det svenska hushåll? Eller ska notan gå direkt till företagen och industribolagen? Det är knappast troligt att någon skulle jubla över elräkningar med en sådan prishöjning. Det är också av detta skäl det inte byggs kärnkraft i Sverige i dag – det är helt enkelt alldeles för dyrt för att det ska löna sig för producenterna.

Om målet avskaffas minskar skälen för att skapa förutsättningar för denna utbyggnad. Effekten blir att vindkraftsutbyggnaden avstannar, vilket leder till att de utsläppsminskningar som ny förnybar elproduktion ger avstannar, samtidigt som elpriset stiger.

Att ändra målformuleringen från förnybart till fossilfritt får i sig också konsekvenser för elpriserna. 2009 införde alliansregeringen en planeringsram för att möjliggöra 30 TWh vindkraft år 2020. Nu pågår ett liknande arbete inom Naturvårdsverket och Energimyndigheten med sikte på att möjliggöra 100 TWh vindkraft år 2040. Detta baseras på det övergripande förnybarhetsmålet. Om målet avskaffas minskar skälen för att skapa förutsättningar för denna utbyggnad. Effekten blir att vindkraftsutbyggnaden avstannar, vilket leder till att de utsläppsminskningar som ny förnybar elproduktion ger avstannar, samtidigt som elpriset stiger. Teknikkonsulten Sweco beräknar att 10 TWh ny elproduktion pressar elpriset med 3 öre per kilowattimme.

Enligt den undersökning vi låtit Sifo genomföra i april vill 75 procent av svenskarna behålla målet om 100 procent förnybar elproduktion till 2040, medan endast 8 procent vill avskaffa målet.

Förslaget om riktat stöd till kärnkraft saknar dessutom stöd hos svenska folket. Enligt den undersökning vi låtit Sifo genomföra i april vill 75 procent av svenskarna behålla målet om 100 procent förnybar elproduktion till 2040, medan endast 8 procent vill avskaffa målet. Sifo undersökte också vilka energislag som staten bör gynna. Resultatet är att 46 procent anser att staten bör gynna vindkraft och bara 16 procent vill att kärnkraft ska gynnas. 14 procent anser att varken vindkraft eller kärnkraft ska subventioneras, utan att marknaden ska avgöra vad som byggs ut. Det är precis vad som händer idag – ny vindkraft bär sina egna kostnader utan stöd och byggs därför ut kraftigt, medan investeringar i ny kärnkraft bedöms vara ekonomiskt orealistiska.

ANNONS

Vi är mitt i omställningen av hela energisystemet. Om den så efterlängtade och av näringslivet så efterfrågade förutsägbarheten i riktningen för energipolitiken nu åter rycks undan, är risken överhängande att vi snubblar mitt i steget. Mycket står på spel – för klimatet, konkurrenskraften och fortsatta investeringar i energisektorn.

De allra största förlorarna blir de svenska elkonsumenterna. De enda vinnarna blir i huvudsak två av landets stora kraftproducenter. Låt inte vad som i grunden handlar om ett politiskt spel krackelera det nödvändiga fundament som lades i Energiöverenskommelsen. Värna istället långsiktigheten och förutsägbarheten i energipolitiken som den levererat.

Linda Burenius

ordförande 100% förnybart

Jennie Wiederholm

utredare energi och miljö Hyresgästföreningen

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS