I veckan kom nyheten att polisen vill börja använda AI-teknik för kameraövervakning i realtid. Det är en del av en större trend mot utökade befogenheter för de brottsbekämpande myndigheterna. Hemlig avlyssning ska tillåtas även utan brottsmisstanke och visitationszoner är på gång. Trots att utvecklingen har fått kritik finns det inga tecken på en vändning i närtid. Snarare tycks den rättspolitiska debatten ha blivit ett race-to-the-bottom för individens rättigheter. Frågan som nu måste ställas är: Var går gränsen?
En fungerande rättsstat står på två ben. Staten ska förhindra att medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter kränks av andra medborgare samtidigt som staten ska hindras från att kränka medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter utan tillräckliga skäl. Dagens rättspolitiska debatt handlar nästan uteslutande om den första delen, men när statens skyldigheter gentemot medborgarna sjunkit så lågt på prioritetslistan som de gjort, då börjar snart hela systemet att luta, och riskerar att rasa i takt med medborgarnas tillit.
Försäkran till medborgarna
Därför måste statens utökade befogenheter motsvaras av en försäkran till medborgarna mot maktmissbruk. Skyddsmekanismer måste vara inbyggda i systemet och en yttre gräns måste sättas för vilka individuella fri- och rättigheter som staten kan lagstifta bort så fort tidsandan kräver det.
För att skapa ett Sverige där alla medborgare har frihet att förverkliga sig själva och söka mening i en fri värld krävs tillit till staten och myndigheter. Det kan bara uppnås med ett starkt skydd för individen.
Därför föreslår vi i Fores Reformgrupp Rättsstat en grundlagsändring där en positiv definition av personlig integritet fastställs. När gränserna förflyttas och övervakning presenteras som en universallösning, växer behovet av ett skydd för den enskilde, som en påminnelse om varför medborgare behöver forum som staten inte når. Detta lägger också grunden till de andra reformerna som vi föreslår i det policypapper som lanserades den 31 januari. Vi vill bygga ett system med tydliga skyddsfunktioner som kontrollerar statens övervakning och föreslår därför särskilda förändringar inom tre områden.
Anonymitet och privata förhållanden. Du har rätt att bestämma över din privata kommunikation, men nu är den satt under press. Genom Chat Control 2.0 föreslås godtycklig och ineffektiv massövervakning på EU-nivå. Denna typ av förslag måste det finnas skydd mot — krypterad kommunikation behöver skydd i lag.
Kameraövervakning. I kampen mot den organiserade brottsligheten har kameraövervakning blivit mer regel än undantag, men med fler och fler kameror riskerar vi att tappa kontrollen. I Uppsala inträffade just detta under 2022. Varken kommunen eller polisen kunde svara på hur många kameror som bevakade staden. För att sådant inte ska hända krävs tydliga kontrollfunktioner såsom tillståndskrav och tidsbegränsningar.
Effektiva rättsmedel För att garantera rättssäkerhet behövs kontroll så att inget blir fel samt möjlighet att få upprättelse om något ändå skulle bli fel. Det handlar om fler rättssäkerhetsgarantier för att skydda den enskilde, men också om ett starkare mandat till Integritetsskyddsmyndigheten och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden.
Även de som förespråkar utökad övervakning bör vara för dessa kontrollmekanismer, eftersom de fortfarande ger utrymme för effektiv brottsbekämpning
Oavsett om man anser det nödvändigt att utöka myndigheternas möjligheter att övervaka eller om man ser på utvecklingen med skepticism borde det gå enas kring åtgärder som syftar till att begränsa missbruk. De föreslagna reformerna eftersträvar kontroll över statens maktutövning och tillit från medborgarna. Även de som förespråkar utökad övervakning bör vara för dessa kontrollmekanismer, eftersom de fortfarande ger utrymme för effektiv brottsbekämpning.
För att försvara och stärka det liberala samhällets grundvärderingar måste förhållandet till övervakning och integritetskränkningar omprövas. Politiken har tappat fotfästet och driver frågor som ligger långt ifrån vad som tidigare varit acceptabelt. Både nationellt och på EU-nivå driver svenska politiker på förslag som gör stora intrång i den personliga integriteten utan att diskutera möjliga konsekvenser. Vi presenterar ett alternativ, där skyddet för din personliga integritet skyddas hela vägen, samtidigt som en effektiv brottsbekämpning kan genomföras.
Det finns en gräns där brottsbekämpande åtgärder gör för stora intrång i den personliga integriteten. Därför behövs starkare integritetsskydd i grundlagen, lagstadgad rätt till krypterad kommunikation, tydlig kontroll av kameraövervakning och större mandat till tillsynsmyndigheterna. Om storebror är stark, måste han vara snäll.
Elin Venholen, Fores Reformgrupp rättsstat, rapportförfattare
Sofia Kristensson, Fores Reformgrupp rättsstat, rapportförfattare
Jacob Welander, Fores Reformgrupp rättsstat, rapportförfattare