Socialdemokraterna har hittat en ursäkt för att höja skatterna. I torsdags (10/3) meddelade regeringen att Sveriges försvarsanslag ska höjas – till två procent av BNP – och att detta ska finansieras genom en ny skatt. Att försvaret får ökade medel är högst behövligt när vi nu befinner oss i det värsta säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget, men någon ny värnskatt behövs absolut inte.
Sverige har redan idag ett av världens högsta skattetryck, 43 procent av BNP, vilket är långt över OECD-genomsnittet på 34 procent. Hur är det möjligt att det inte räcker för att se till att en av statens mest grundläggande uppgifter – försvaret av medborgarna från yttre hot – fungerar?
Felprioriterade utgifter
Svaret ligger i att statsbudgeten är full av felprioriterade utgifter. Av de pengar som medborgarna tvingas betala till det offentliga är det bara sex procent som politikerna beslutat ska gå till statens kärnuppgifter – försvar, polis och rättsväsende.
I stället för att satsa på dessa områden valde Socialdemokraterna i sin statsbudget för 2022 istället att prioritera införandet av en familjevecka, som ger betalt till människor för att inte jobba. En reform som skulle kosta samhället 20 miljarder kronor om den införs enligt Svenskt Näringsliv.
Just olika typer av bidrag är den största utgiftsposten i statsbudgeten, och utgör cirka 20 procent av statens totala utgifter. Samtidigt lägger regeringen över 50 miljarder på internationellt bistånd, 1,14 procent av BNI, vilket kan jämföras med snittet i EU som är 0,5 procent. Och förra året röstade riksdagen igenom stöd och bidrag till resten av Europa genom EU:s coronafond, till vilken Sverige förväntas bidra med cirka 150 miljarder kronor.
Lära sig hushålla
Det är fullt möjligt att ha ett lägre skattetryck och högre försvarsutgifter än Sverige, vilket är fallet i exempelvis Estland, Portugal och Storbritannien. Politikerna måste lära sig hushålla med skatteintäkterna istället för att höja skatten när pengarna inte räcker till.
Höga skatter skapar snedvridningar i ekonomin och gör det mindre lönsamt att arbeta och utbilda sig. Sverige är det land i OECD där vidareutbildning lönar sig allra minst. Det leder till minskat välstånd, lägre tillväxt men också lägre skatteintäkter.
Den förra värnskatten utgör ett tydligt exempel. Den ”temporära” värnskatten som infördes 1995 och blev kvar ända till 2019 hade så skadliga effekter på drivkrafterna att arbeta att bland annat Finanspolitiska rådet och Finansdepartementet bedömde att dess avskaffande knappt gav något intäktsbortfall.
Därför är det alarmerande att regeringen nu vill införa en ny värnskatt, eller beredskapsskatt som de kallar den. Sverige behöver inte en ny värnskatt, vi behöver en ny värnsanering av statsfinanserna.
John Norell, förbundsordförande Fria moderata studentförbundet Johannes Nathell, skattepolitisk sekreterare Fria moderata studentförbundet