Bekämpandet av hedersvåld har nu nått Stefan Löfvens (S) regeringsförklaring. Det är en stor framgång i en kamp som förts av främst invandrarkvinnor inom och utanför politiska församlingar. Föreningen Glöm aldrig Pela och Fadime (GAPF) bildades redan 2002 efter mordet på Fadime Sahindal och har genom sin mångåriga utbildnings- och stödverksamhet fått djupa kunskaper om hedersvåldet. I media är det främst hederskulturens mest våldsamma uttryck som står i centrum. Men samtidigt finns vad som kan kallas indirekta effekter, som inte får komma i skymundan.
En slutsats från dessa möten är att hedersvåldet och hederskulturen djupt påverkar ungdomarnas psykiska hälsa och tilltro till sin egen framtid.
Hos GAPF har under 2018 mött över 1 000 hjälpsökande. Två frågor dominerar: fruktan för livet och att man inte längre står ut i sin livssituation. En slutsats från dessa möten är att hedersvåldet och hederskulturen djupt påverkar ungdomarnas psykiska hälsa och tilltro till sin egen framtid.
Att leva i ovisshet och utan tillit till sin egen förmåga att skydda sig och inte heller kunna lita på att de närmaste kommer till skydd skapar starka stressreaktioner och oro. Oroskänslor är varningssignaler, som betyder att man bör agera. I evolutionen har oroskänslor haft ett överlevnadsvärde genom att faror kunnat upptäckas och avvärjas. Men om medel saknas för att avvärja hotet kommer orons varningsfunktion inte till bruk och oron kan då övergå i ångest och kronisk stress. I värsta fall bryts människors hälsa ner och individens förmåga att realisera sina önskningar, förhoppningar och drömmar skadas. Det nedbrytande i ovisshet och osäkerhet är urgammal folklig visdom som bekräftas av nutida forskning.
Det öppna våldet är toppen på ett isberg av förtryck, som under ytan har hedersrelaterade begränsningar med svårartade psykiska och fysiska konsekvenser.
Vi menar att de indirekta effekterna hedersideologier behöver mera uppmärksamhet. Det öppna våldet är toppen på ett isberg av förtryck, som under ytan har hedersrelaterade begränsningar med svårartade psykiska och fysiska konsekvenser. Många är berörda. Hedersrelaterade begränsningar kan för ungdomar handla om att:
• inte få gå ut,
• inte få delta i samhället på grund av krav hemifrån,
• ständigt vara bevakad och kontrollerad,
• inte få bestämma över sin egen kropp, sin sexualitet eller sitt liv och
• inte få gifta sig med vem man vill .
(SOU 2014: 49 - Våld i nära relationer – en folkhälsofråga)
I den färska rapporten Det hedersrelaterade våldets och förtryckets uttryck och samhällets utmaningar drar forskarna slutsatsen att ”graden av kontroll och begränsningar i skolor, bostadsområden, och på offentliga platser verkar öka. När det gäller våldets och förtryckets arenor är den sammantagna bilden att dess vardaglighet gör att det sker överallt där människor befinner sig”.
Lyckligtvis möts inte alla ungdomar av det allra värsta. Kloka lärare och skolpersonal ser, förstår och ingriper på olika sätt. Eldsjälar agerar, sprider kunskap och mobiliserar motstånd. Att detta kan ske är i många fall beroende på att de unga själva samlar mod, övervinner skamkänslorna och berättar.
Det handlar om traumatisering, depression, ångest, sömnstörningar, ätstörningar, självskadebeteende och beroendeproblematik.
Även bland dem som inte möts av det allra värsta kan dock livet påverkas på ett långtgående sätt. I den nämnda studien beskrivs vad vi kan kalla andra ordningens konsekvenser: de psykiska, sociala och ekonomiska följderna av att leva i ovisshet och oförutsägbarhet. Det handlar om traumatisering, depression, ångest, sömnstörningar, ätstörningar, självskadebeteende och beroendeproblematik.
Dessa psykiska följdverkningar inverkar i nästa steg på människors hela livssituation och har vad som kan kallas tredje ordningens konsekvenser, som för ungdomars del handlar att komma ur tonårstid och ut från skola och utbildning rustad för vuxenliv och arbete. Skolan ska fungera som en kick ut i livet och inte ett misslyckande att bära på in i framtiden. Tredje ordningens konsekvenser under avgörande skolår kan i värsta fall betyda att skolgången påverkas på ett sätt som begränsar möjligheter att senare nå de utbildningar och den framtid man drömmer om.
När nu regeringen lovar att göra insatser mot hederskulturen måste också de indirekta konsekvenserna uppmärksammas och ett långsiktigt arbete byggas upp.
Hedersvåldet slår mot människors psykiska autonomi och utvecklande av självständighet. Inte alla slås ner – många av de som står i fronten mot hedersvåldet har själva varit utsatta men tagit sig ur detta genom att de fått stöd av rätt slag. Och många har skaffat sig en god utbildning. Men alldeles för många lever dagligen under heders- våldshotet och dess konsekvenser.
När nu regeringen lovar att göra insatser måste också de indirekta konsekvenserna uppmärksammas och ett långsiktigt arbete byggas upp. Skolverket, i samverkan med andra myndigheter, bör få i uppdrag att sammanställa och synliggöra den kunskap och erfarenhet som finns inom skolan, socialtjänsten, och frivilligorganisationerna. Det måste göras för det finns också djup okunskap i det offentliga, som kan leda till att ungdomar även framöver berövas den framtid de har rätt till.
Hederskulturen orsakar även det vi kan kalla andra ordningens konsekvenser: de psykiska, sociala och ekonomiska följderna av att leva i ovisshet och oförutsägbarhet. Det handlar om traumatisering, depression, ångest, sömnstörningar, ätstörningar, självskadebeteende och beroendeproblematik, skriver debattörerna.
Sara Mohammad
ordförande Riksorganisationen Glöm Aldrig Pela och Fadime, GAPF
Sabina Landstedt
samordnare GAPF och egna erfarenheter av hedersvåld
Marlene Stenman
förstelärare i pedagogik på Mjölby Gymnasium, Goodwill Ambassdör för GAPF 2018
Gunnar Aronsson
stressforskare, professor i psykologi