Hårdare straff fungerar inte!

I den pågående valrörelsen slåss partierna om vem som är bäst på att stävja brottsligheten och skapa trygghet. Olika varianter av skärpta straff är en återkommande ingrediens. Det är bara det att hårdare straff inte fungerar, vi ska förklara varför, skriver Magnus Ek, CUF, och Andreas Eriksson, liberal debattör.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

Valdagen närmar sig, och som ett led i valrörelsen har vi noterat en lokal valaffisch från Moderaterna: “Dags att sluta dalta med brottslingar”. De är inte ensamma, flera partier har gjort höjda straff och hårdare tag mot brottslingar till bärande budskap inför valet. Dit hör M, KD och SD. Även Socialdemokraterna flirtar med idén, enligt deras hemsida. När lag, ordning och trygghet blir toppfrågor så är skärpta straff ett enkelt sätt att visa att man bryr sig. Problemet är att hårdare straff inte fungerar. De är varken till särskilt mycket nytta för offren eller för att minska brottsligheten. Det som verkligen avskräcker människor från brott är snarare risken att bli fångad och dömd över huvud taget.

ANNONS

Brottsförebyggande rådets senaste nationella trygghetsundersökning visade att utsattheten för fler typer av brott har ökat. Trots att Sverige är säkrare än många andra länder (t.ex. är risken att bli mördad åtta gånger högre i Chicago än i Malmö) så är det är viktigt att denna utveckling stoppas. Det är bra att fler politiska partier får upp ögonen för att minska brottsligheten, men det är mindre bra att de faller tillbaka på retorik om hårda tag och glömmer bort de åtgärder som verkligen fungerar.

Stark rättskedja

Mycket forskning visar att höjda straff sällan minskar brottsligheten. Om straffen är för låga så finns alltid en risk att människor inte tar dem på allvar, men man når ganska fort det läge där längre tid i fängelse inte minskar brottsligheten ytterligare. Skälet är egentligen väldigt enkelt: den som är beredd att begå ett brott räknar inte med att bli gripen över huvud taget! Vid våldsbrott som begås i stundens hetta stannar man sällan upp och tänker på påföljder. Om man begår brott för pengar eller utövar våld för sin heder så gör man det ofta i tron att man ska komma undan med det. Det som i stället fungerar är att se till att färre kommer undan. När polisen har mer resurser och tid att följa upp anmälningar och när fler personer grips och när rättskedjan är stark nog att se till att folk åtalas och döms, då minskar brottsligheten.

ANNONS

Vissa argumenterar för att straff ska vara höga även om deras brottsförebyggande effekter är små, eftersom det ger brottsoffren en känsla av upprättelse. Detta synsätt förutsätter att offret själv får ut en positiv upplevelse av att personen som orsakade offret lidande i sin tur får lida. Det är ett bristfälligt sätt att se på rättvisa. Att det är jobbigt att sitta i fängelse gör det sällan lättare att leva med att ha blivit utsatt för övergrepp, få sin identitet stulen eller sin egendom förstörd!

Om straff verkligen ska ge upprättelse så borde de i stället handla mer om att hjälpa offret. Det kan bland annat göras med högre skadestånd och i den mån det är möjligt med att mer av fängelsetiden ägnas åt att göra saker som är positiva för offret.

Risk för fler återfall

Ytterligare ett argument för hårda straff är mer rättframt: så länge en person sitter i fängelse så befinner sig hen inte ute på gatorna och begår nya brott. Påståendet är i sig korrekt, men det finns också ett oroande samband där länder som sätter dömda i fängelse längre tid också lider av fler återfallsförbrytare. En av anledningarna är att man som fånge skiljs från samhället och ett normalt liv. När man kommer ut har man ofta tappat kontakten med vänner och närstående som annars utgör ett positivt inflytande och gör det lättare att leva lagligt.

ANNONS

Ett annat skäl är att längre tid i fängelse medför längre tid på sig att lära sig av sina medbrottslingar, skaffa kriminella kontakter och börja se på brottslighet som normalt.

När politiska partier lägger sin tid och samhällets pengar på att höja straffen, då går det ut över tid och pengar som hade kunnat användas för stärka polisen och göra det lättare att ta fast kriminella i första hand. Nu när valet närmar sig så bör du fråga dig om partiernas förslag faktiskt leder till mindre brottslighet, eller bara utgör enkel signalpolitik.

Magnus Ek

förbundsordförande, Centerpartiets ungdomsförbund CUF

Andreas Eriksson

liberal debattör

ANNONS