Luftföroreningar påverkar hälsan negativt, och barn är särskilt sårbara då deras luftvägar är känsligare än vuxnas. Det handlar främst om ökad risk för luftvägsinfektioner och astma, samt försämring av lungornas tillväxt. Fyra procent av 1–4 åringarna och sju procent av 5–9 åringarna i Sverige lever i dag med astma.
IVL Svenska miljöinstitutet och arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet har tillsammans med Göteborgs stad i två års tid mätt, modellerat och analyserat luftkvalitet och ljudnivåer på förskolor i Göteborg. För första gången har vi tagit hänsyn till placeringen av förskolor när vi räknar hur mycket luftföroreningar barnen utsätts för.
De beräkningar vi gjort visar att hälften av förskolebarnen i centrala Göteborg utsätts för halter av kvävedioxid som överstiger WHO:s riktlinjer. Vi vet nu att tusentals förskolebarn i Göteborg utsätts för luft som kan framkalla astma, luftvägsinfektioner och underutvecklad lungkapacitet.
Höga halter
Mätningarna bekräftar att trafiken är den viktigaste källan till luftföroreningar på stadens förskolegårdar. Höga halter av kvävedioxid orsakas till stor del av den lokala trafikens utsläpp. Även lokalt genererade partiklar från däck, bromsar och vägslitage är en viktig källa till luftföroreningar i Göteborg.
Vår analys visar att införande av ett åtgärdspaket som minskar biltrafiken kan förbättra luften så att nio av tio barn kan andas frisk luft. Men då räcker det inte att minska trafiken på en enskild gata eller tekniska åtgärder, utan den totala trafiken måste också minska.
Störst positiv effekt på luftkvaliteten blir det med ett paket av åtgärder som minskar biltrafiken och gör det mer attraktivt med andra transportsätt. Satsningar på kollektivtrafik, gång och cykel bör inkluderas i paketet så att det finns bra alternativ till bilen. Paketet bör även innehålla både höjda parkeringsavgifter och hastighetssänkningar på såväl trafiklederna kring Göteborg som på mindre gator och vägar.
Det betyder i princip att var fjärde bil måste bort från vägarna till 2030
Dessutom bör paketet innehålla en miljözon med krav på el- eller gasdrivna lastbilar. På så sätt kan biltrafiken minskas generellt samtidigt som lastbilarna förnyas fortare.
Vi noterar att i förslaget till Göteborgs stads åtgärdsplan vad gäller partiklar (PM10) för åren 2025–2030 finns det inga konkreta förslag för att minska biltrafiken, trots att det i planen står att det kommer krävas åtgärder som leder till minskat vägtrafikarbete och minskat vägslitage för att få ner halterna.
Att minska biltrafiken är inte bara bra för barns hälsa. Det är också nödvändigt för att vi ska klara klimatmålet till 2030. Göteborg har i sitt miljö- och klimatprogram som mål att klimatpåverkan från transporterna ska minska med minst 90 procent till 2030 jämfört med 2010-års nivå. Det betyder i princip att var fjärde bil måste bort från vägarna till 2030. Det är ett mycket tufft mål men i linje med vad som behövs enligt vetenskapliga studier. Det kommer dock inte hända av sig själv utan kommer att kräva ett åtgärdspaket minst i nivå med det vi föreslagit för att förbättra luften vid Göteborgs förskolor.
Minskat biltrafiken
Göteborg bör hämta inspiration från de belgiska städerna Gent, Leuven och Bryssel. De har minskat biltrafiken markant, samtidigt som gatuutrymmet har omfördelats till stadsliv och förutsättningarna för gång, cykel och kollektivtrafik har förbättrats. Centralt har varit att göra andra resesätt mer attraktiva än bilanvändandet. I Gent har det till exempel införts ett zonsystem som förhindrar genomfartstrafik med bil, i kombination med högre parkeringsavgifter samt sänkta hastighetsgränser.
En viktig fråga för genomförandet är acceptansen hos invånarna, och en slutsats från de belgiska städerna är att det är viktigt att ha fokus på en attraktivare stadsmiljö där yta för bilar blir till parker, uteserveringar och mötesplatser. Åtgärdspaketen har efter genomförandet också visat sig vara populära, trots att det under planeringen funnits stort motstånd. Förklaringen är att en så kallad tyst majoritet, som är positiva till minskad biltrafik, har funnits men inte hörts i debatten.
När ett nytt åtgärdspaket ska införas i Göteborg bör det därför vara ett starkt fokus på stadsliv och attraktivare gatumiljöer tillsammans med en tydlig kommunikation och delaktighet kring mål och åtgärder för hur vi använder vårt gemensamma vardagsrum.
Ågot Watne, luftmiljöforskare, IVL Svenska Miljöinstitutet
Anders Roth, mobilitetsexpert, IVL Svenska Miljöinstitutet
Malin Gustafsson, luftmiljöforskare, IVL Svenska Miljöinstitutet
Helena Lundström, mobilitetsexpert, IVL Svenska Miljöinstitutet
Jenny Lindén, luftmiljöforskare, IVL Svenska Miljöinstitutet