Målet är glasklart, alla länder måste verka för omedelbara och omfattande utsläppsminskningar för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Det utsläppsutrymme som finns kvar är oerhört litet och snabbt krympande.
Tvärtemot EU:s ambitioner, internationella avtal och samlad vetenskap, genomför regeringen nu åtgärder som ger kraftiga utsläppsökningar de närmaste åren. Det är oerhört allvarligt. Med en regering som tydligt abdikerat från ansvaret måste andra aktörer kliva fram.
Unga i Auroramålet testar den legala vägen för att förmå staten att komma ikapp vetenskapen. Näringslivet visar tydligt att de vill framåt – för i omställningen finns även jobben, kompetensen och konkurrenskraften. Ute i kommunerna bubblar det av aktivitet – det är lokalt som många av besluten tas som får ner utsläppen.
Det handlar om hur vi reser, vad vi äter, hur vi bor, hur vi sparar och hur vi shoppar
När staten sviker behöver även du och jag göra mycket mer än i dag. Ingen kan leva ett perfekt klimatliv, men vi kan alla bidra till beslut som minskar våra klimatutsläpp. Och hushållens del av utsläppen är betydande. Det går inte att blunda för att vi svenskar orsakar stora utsläpp med vår konsumtion, både här hemma och utomlands. Det handlar om hur vi reser, vad vi äter, hur vi bor, hur vi sparar och hur vi shoppar.
Faktum är att de utsläpp som orsakas av vår konsumtion, både hemma och utomlands, är ungefär dubbelt så höga som våra territoriella utsläpp, det vill säga utsläppen som sker inom Sveriges gränser. Och då saknas ändå statistik om utsläppen från hushållens e-handel och privatimport. Hur stora dessa utsläpp är vet vi inte, men svenskarna e-handlade för 136 miljarder kronor förra året.
Inte jämnt fördelade
Genom att sortera utsläpp i olika högar och gömma undan vissa utsläpp, så kanske vi kan lura oss själva och få utsläppen att se mindre ut. Men planeten struntar såklart i vårt siffertrixande. Ju mer växthusgaser i atmosfären, desto större växthuseffekt.
Dessutom vet vi att konsumtionsutsläppen inte är jämnt fördelade, utan att höginkomsttagares klimatavtryck i genomsnitt är större än för de med lägre inkomster.
På Klimatkollen finns nu siffror som Stockholm Environment Institute har tagit fram på hur hushållens konsumtionsutsläpp skiljer sig åt mellan landets kommuner. Dessa utsläpp varierar mellan 5–8 ton koldioxidekvivalenter per person och år, med ett snitt på 6,3. Till hushållens konsumtion ska även läggas 3,7 ton per person och år för offentlig konsumtion och investeringar. Totalt är alltså svenskarnas konsumtionsutsläpp 10 ton per person och år. En hållbar nivå enligt FN är högst 1 ton.
Fyra av fem kommuner i utsläppstoppen är välbärgade Stockholmskommuner, där en stor del av invånarna flyger utrikes ofta, shoppar mycket och äter mycket kött. Och vid ytterligare djupdykning ner på postnummernivå visar sig stora skillnader mellan låg- och höginkomstområden inom kommunerna.
Längre flygresor
Det följer ett välkänt mönster. Högre inkomst betyder ofta fler bilar, större hus, längre flygresor och mer konsumtion. Det är rimligt att de med störst utsläpp ska ta mest ansvar för att minska dem.
På global nivå står de rikaste 10 procenten för hälften av utsläppen. Svenskar som tjänar mer än 28 000 kronor i månaden tillhör denna grupp. Tjänar du mer än 82 807 kronor i månaden så tillhör du den 1 procent av världens befolkning vars klimatavtryck är 30 gånger över en långsiktigt hållbar nivå. Med koll på vilka hushåll som släpper ut mest får kommunerna bättre faktaunderlag att rikta åtgärder där de gör mest nytta. Därmed ökar möjligheterna att styra mot fossilfrihet, mer delningsekonomi och ökad cirkularitet.
En kommun kan exempelvis skapa fler platser för återbruk, underlätta för delningstjänster som fritidsbanker och bilpooler, genomföra kommunikationsinsatser och använda nudging i offentliga miljöer.
Hushållens konsumtionsutsläpp är betydande. Därför uppmanar vi alla landets kommuner att sätta mål och införa åtgärder för att få ner hushållens klimatavtryck.
Frida Berry Eklund, grundare Klimatkollen
Ola Spännar, grundare Klimatkollen
Filippa Borgström, verksamhetsledare Klimatkommunerna
Maria Ivansson, verksamhetsledare Klimatkommunerna
Maria Soxbo, grundare Klimatklubben
Emma Sundh, grundare Klimatklubben
Jennie Grute, generalsekreterare Medveten konsumtion