Här gör vi nog bäst i att jämföra restriktioner och smittspridningen i Sverige med våra grannländer eftersom vi är mer lika varandra blir sådana jämförelser mer rättvisande. I dagsläget är det betydande skillnader mellan antalet döda i Norge, Danmark, Finland jämfört med Sverige, skriver debattören.
Här gör vi nog bäst i att jämföra restriktioner och smittspridningen i Sverige med våra grannländer eftersom vi är mer lika varandra blir sådana jämförelser mer rättvisande. I dagsläget är det betydande skillnader mellan antalet döda i Norge, Danmark, Finland jämfört med Sverige, skriver debattören. Bild: Björn Larsson Rosvall /TT

Gravt vilseledande rapport om att lockdowns inte räddade liv

I veckan har svenska medier skrivit om en rapport från Johns Hopkins universitet som slår fast att nedstängningar av samhällen under pandemin knappt räddade några liv. Problemet är att studien inte är granskad, den bygger på studier av undermålig kvalitet som är gjorda av ekonomer, inte av epidemiologer, och man använder en missvisande definition av vad en nedstängning är. Detta gör att vi inte kan lita på dess resultat, skriver Joacim Rocklöv, professor i epidemiologi vid Umeå universitet.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

Flera nyhetsutgivare med DN vetenskap i spetsen har publicerat en artikel som beskriver ett vad som förefaller som ett vetenskapligt arbete från Johns Hopkins universitetet där en emeritusprofessor i ekonomi från Lunds universitet medverkat och intervjuas. I sammanhanget och på ingressplats får forskaren tillfälle att uttrycka att de nedstängningar som ägde rum i USA och i Europa på grund av pandemin i praktiken inte räddade några liv och att man nu kan säga att Sverige valde en bättre väg.

Men kan vi lita på resultaten? Svaret är enkelt, nej det kan vi inte. Faktum är att studien och rapporteringen i svensk press är gravt vilseledande. Varför då?

ANNONS

Oberoende experter

För det första, rapporten inte granskad av andra forskare, den ligger som en rapport på nätet oberoende av John Hopkins universitetet. Det handlar alltså inte om ett vetenskapligt arbete, och utifrån min och andra internationella epidemiologers bedömning skulle arbete inte heller gå att publicera i nuvarande skick. Detta framgår inte tydligt i medierapporteringen och här måste utgivare ta ett större ansvar. Om man rapporterar om forskning som är under arbete måste man tydligt beskriva det och även ta in flera oberoende experters åsikter inom fältet. I dagsläget har man förmodligen lurat en stor del av svenska folket att tro att det som lyfts i rapporten är sant, vilket står i motsats den övervägande majoriteten av internationella epidemiologers bedömning av situationen. Man bör dessutom uppmärksamma att arbetet är gjort av ekonomer med koppling till en konservativ tankesmedja.

För det andra, visar rapporten stora svagheter i analys. För att ta några exempel använder man en konstig definition av vad en nedstängning är. I rapporten definierar man nedstängning som minst en tvingande åtgärd. Det betyder helt enkelt att man är i nedstängning enligt rapporten om man bestämmer att alla ska använda munskydd eller stanna hemma 5 dagar vid symtom eller bekräftad smitta. Enligt den definitionen har många länder varit nedstängda sen mitten av mars 2020. Är detta verkligen en meningsfull definition? Svaret är givetvis nej. Enligt de allra flesta experter tillför studien ingenting av värde. Det vore i stället mycket bättre att studera vilka specifika restriktioner och åtgärder som har effekt och hur stor den effekten är. Sådana vetenskapliga studier finns och man bör i stället rapportera och referera till dessa.

ANNONS

Det betyder helt enkelt att man är i nedstängning enligt rapporten om man bestämmer att alla ska använda munskydd eller stanna hemma 5 dagar vid symtom eller bekräftad smitta

I studien väger man även samman olika nedstängningseffekter i en så kallad meta-analys. En väl genomförd meta-analys syftar till att ge en mer korrekt bild av effekten genom att sammanväga ett flertal studier av god kvalité. Kvalitén på meta-analysen blir alltså aldrig bättre än de studier som sammanvägs. I Meta-analysen som beskrivs i media gör man en viktning i sammanvägningen som ger ca 92 procent inflytande till en enda studie, och man ger även relativt stor vikt till en annan studie. Dessa studier är inte några tunga studier inom fältet och av speciell hög vetenskaplig kvalité, snarare tvärtom. Det här skulle man behövt uppmärksamma i rapporteringen om studien. Ett bättre alternativ i det här fallet är att titta direkt på en välgjord studie.

Inga epidemiologer

För det tredje, trots att studien rakt av är epidemiologiskt finns inga epidemiologer med bland forskarna. Det är tydligt att man inte har insikt i hur man med hög kvalitet studerar och drar slutsatser om infektionsspridning. Det finns en lång historisk tradition att studera infektionsepidemiologi och rigorösa metoder, men faktum är att i urvalet för sammanställningen som rapporteras väljer man ut 34 studier, och enbart en av dessa är epidemiologisk medan 14 av dessa är gjorda av ekonomer. Flera tunga och välgjorda studier som är mycket mer vägledande om effekten av nedstängningar och restriktioner utelämnas.

ANNONS

Det är nog ingen slump att dessa visar på starkt motsatta effekter mot vad författarna framhäver, det vill säga att vissa restriktioner och nedstängningar varit mycket effektiva för att dämpa smittspridningen.

Otvivelaktig sanning

Det är och förblir en icke-fråga om smittspridningen upphör ifall man stannar hemma och inte träffar någon. Naturligtvis gör den det. Det är en lika otvivelaktig sanning som att jorden är rund. Det som däremot bör diskuteras är avvägningar mellan nyttan att minska smittspridningen mot andra hälso- och samhällseffekter.

Här gör vi nog bäst i att jämföra restriktioner och smittspridningen i Sverige med våra grannländer eftersom vi är mer lika varandra blir sådana jämförelser mer rättvisande. I dagsläget är det betydande skillnader mellan antalet döda i Norge, Danmark, Finland jämfört med Sverige. Här kan vi utan att analysera speciellt mycket få en fingervisning om hur restriktioner och nedstängningar påverkar smittspridningen och dödligheten i COVID-19.

Joacim Rocklöv, professor i epidemiologi och folkhälsovetenskap vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet

ANNONS