I början av oktober släppte amerikanska tidskriften Time en lista över tidernas 100 bästa deckare och thrillers. Med på listan är idel ädel författaradel, bland böckerna kan man hitta titlar av John LeCarré, Fjodor Dostojevskij och Stephen King. På den prestigefyllda listan finns också tre svenska författare – Henning Mankells Mördare utan ansikte, Stieg Larssons Män som hatar kvinnor och Camilla Läckbergs Isprinsessan.
Sedan publiceringen av ”Isprinsessan” 2003 har Camilla Läckberg blivit en global författarsuccé och nått en miljonpublik med fler än 30 miljoner sålda böcker översatta till över 40 språk. Ändå är hennes författarskap konstant utsatt för kritik. Senast var det Jan Guillou som i Aftonbladet kraftigt ifrågasatte Läckbergs försäljningssiffror och menade på att de enda försäljningssiffrorna som går att kontrollera är de svenska.
Imponerande bredd
Det är säkert svårt att ha järnkoll på internationella försäljningssiffror men att ifrågasätta att Camilla Läckberg är en storsäljare inte bara i Sverige utan även globalt blir svårt. Dessutom uppvisar Camilla Läckberg i sitt författarskap en imponerande bredd. Hon skriver såväl barnböcker som filmmanus och är inte heller rädd för att testa nya stilgrepp.
Camilla Läckberg har genom åren kritiserats för att skriva skräplitteratur, att hon har anlitat spökskrivare och att det är för låg kvalitet på hennes böcker. Kvalitetsbegreppet är enkelt att använda men svårt att definiera. Är det stilistiskt för låg kvalitet eller är det intrigmässigt det brister? Saknas det djup i personteckningen eller är det i miljöbeskrivningarna det haltar. Kvalitet och vad som är bra eller dåligt bygger ofta på en subjektiv upplevelse vilket gör att det i sin förlängning mycket blir en fråga om tycke och smak.
Men hur ska man definiera vad som är bra rent objektivt?
I en dokumentär om Galenskaparna och Aftershave som släpptes under hösten 2022 säger Claes Ericsson: ”Jag tycker att allting som drar en stor publik förtjänar en enorm respekt eftersom det är precis det som alla strävar efter. … Man behöver inte tycka om det. Men i min värld är det det objektiva ’bra’. … Det objektiva bra går inte att mäta annat än genom en stor publik.”
Camilla Läckberg har genom åren kritiserats för att skriva skräplitteratur, att hon har anlitat spökskrivare och att det är för låg kvalitet på hennes böcker
Precis som Camilla Läckberg studerade Claes Ericsson vid Göteborgs universitet och 2019 blev han utnämnd till hedersdoktor vid den humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet med motiveringen för att ha ”verkat för en underhållning som avbildar vardagens enkelhet på ett poetiskt, vemodigt och samtidigt skrattretande sätt”.
Den 19 februari 2024 skickade den konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet ut ett internmeddelande om att det nu är möjligt att nominera hedersdoktorer för år 2024. I meddelandet står det att ”Ett hedersdoktorat är ett uttryck för universitetets uppskattning av framstående insatser inom något av fakultetens verksamhetsområden.” Som ett av kriterierna för att bli hedersdoktor vid Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet anges att man bör ta hänsyn till vad relationen kan bidra till på sikt.
Ett av konstnärliga fakultetens verksamhetsområden är litterär gestaltning där man bland annat erbjuder en kandidatexamen. Där arbetar studenterna med litteratur på en mängd olika sätt. I beskrivningen av utbildningen står det att ”kandidatprogrammet i litterär gestaltning är en utbildning för dig som vill skriva, läsa och tänka kring den litteratur som skapas i dag: Vad är den? Vad kan den vara? Hur kan den förändras?”.
Stort utbyte
Jag är övertygad om att alla som skriver vill bli lästa av så många som möjligt. Därför är det min kvalificerade gissning att såväl studenterna på Litterär gestaltning som fakulteten i sig skulle ha stort utbyte av att ha en hedersdoktor vid fakulteten som sålt fler än 30 miljoner böcker och vars debutroman utsetts av Time som en av tidernas 100 bästa deckare. Om inte annat så av den enkla anledningen att det är mycket svårare att skriva en bok som säljer i en miljon exemplar än en bok som säljer i 100 exemplar. Därför tycker jag att Camilla Läckberg ska nomineras och utses till hedersdoktor vid den konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet.
Dessutom skulle det rimma väl med Göteborgs universitets motto: Tradita innovare innovata tradere. Eller på svenska ”Att förnya det överlämnade och lämna det förnyade vidare.”
Robert Johnsson, kommunikationskonsult och frilansskribent