Rysslands krig i Ukraina är sedan den fullskaliga invasionen 24 februari 2022 den fria världens viktigaste kamp. Kriget pågår alltjämt och det är essentiellt att Ukraina går vinnande ur det. Väst har hittills lyckats hålla ihop kraftfullt mot Ryssland, men vi kan göra mer för Ukraina och inte minst för de ukrainska barnen.
Europa samlade sig som bekant snabbt när kriget väl bröt ut för två år sedan, vilket egentligen är fel ord, för detsamma säger man om förkylningar. Kriget i Ukraina bröt inte ut. Det var Ryssland som bröt sig in i sitt grannland. Och för att vara mer exakt så påbörjades det för tio år sedan med annekteringen av Krim.
Trasats sönder
När inbrottet var fullbordat och städer som Mariupol trasats sönder, hundratals civila dödats i massakern i Butja, Charkiv och andra städer ockuperats och samhällen eroderats, allt i namnet av en så kallad “specialoperation”, så berövade man inte bara Ukraina dess suveränitet och självständighet, dess fysiska gränser och samhällen. Människor har fått lämna hem och familjer, och många civila omkring 10 000 beräknas ha mist livet - dödats - i detta krig. Med stridande ukrainare inräknade uppgår förlusterna till hundratusentalet, även om siffror här är svårare att fastställa.
Till det allra mest tragiska hör det som rör de ukrainska barnen, inte minst de av Ryssland deporterade barnen.
Enligt Ukrainas Nationella informationsbyrå handlar det om åtminstone omkring 20 000 barn i Ukraina (dessa är barn som är identifierade) som flyttats från Ukraina av Ryssland. Bortförandet av dessa barn har ofta skett via särskilda barncentraler på sjukhus genom förespeglingen av att man likt en god samarit generöst tar om hand om de skadade och föräldralösa. Metoden är dock inte ny, tvärtom, deporteringar är något som följer med krig. Och Ryssland har på ett mycket cyniskt sätt frihetsberövat barn under många år även före den fullskaliga invasionen och förflyttat dem vidare inte bara till Ryssland men också Belarus.
I Belarus har barnen placerats i vad som måste beskrivas som omskolningsläger där de genomgår “rehabilitering” och drillas bland annat av militären
En studie gjord i november i fjol av Yale School of Public Health’s Humanitarian Research Lab visar att åtminstone 2442 ukrainska barn, däribland också barn med olika funktionsnedsättningar, i närtid förflyttats från Ukraina till Belarus. Dessa barn har tagits från 17 städer i Donetsk, Luhansk, Kherson och Zaporizhzhiaregionerna mellan 24 februari 2022 och 30 oktober 2023. I Belarus har barnen placerats i vad som måste beskrivas som omskolningsläger där de genomgår “rehabilitering” och drillas bland annat av militären.
Alla de ukrainska barn som i dag finns i Ryssland och Belarus har berövats sina friheter och rätt till trygghet och en barndom med sina föräldrar, syskon, vänner och släkt behöver få upprättelse.
Det internationella samfundet har ökat trycket på Ryssland nu också kring dessa barn, FN:s barnrättskommittée riktar skarp kritik mot Ryssland och deras behandling av barn och uppmanade nyligen att upphöra med att ta barn ut ur Ukraina, liksom återlämna de som deporterats samt dela dokumentation som finns kring de barn som berörs.
EU:s senaste sanktionspaket mot Ryssland tar nu också sikte på kränkningar av barns rättigheter och riktar sig mot ett antal personer och företag som är inblandade i tvångsförflyttningar och deportering av barn
Fört bort barn
Redan i mars i fjol utfärdade Internationella brottsmålsdomstolen, ICC, en arresteringsorder mot president Vladimir Putin och Maria Alekseyevna Lvova-Belova, Rysslands barnrättskommissionär. De anklagas för krigsbrottet att olagligen ha fört bort barn från ockuperade områden i Ukraina till Ryssland.
I ett pågående krig är det många akuta skeenden som pågår parallellt. Att stå emot Rysslands fortsatta anspråk på Ukraina är avgörande för Europas framtid och kräver både de militära och ekonomiska medel som står till förfogande. Vi får dock inte tappa bort fokuset på de enskilda människor och barn som påverkas allra mest. Att lyfta barnperspektivet och rättigheterna för de allra mest värnlösa hör till det mest angelägna. Det är också deras framtid som kriget ytterst handlar om.
Gunnar Hökmark, ordförande tankesmedjan Frivärld
Anna Rennéus Guthrie, chef tankesmedjan Frivärld