Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Väl utspridd på åkern kan plasten tas upp av insekter, daggmaskar, fåglar och andra djur, skriver debattörerna.  Bild: Privat, Fredrik Sandberg/TT
Väl utspridd på åkern kan plasten tas upp av insekter, daggmaskar, fåglar och andra djur, skriver debattörerna. Bild: Privat, Fredrik Sandberg/TT

Giftigt slam fortsätter spridas på vår åkerjord

Stora mängder plast med miljögifter blandas in i vårt avloppsslam i reningsprocessen. De giftiga ämnena riskerar sedan att hamna på vår åkermark, men också i vårt dricksvatten. Det är hög tid att spridning av slam i vår livsmedelsproduktion upphör, skriver Gunnar Lindgren och Lena Jarlöv.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Regeringen beslutade 2018 att spridning av avloppsslam på åkermark skall förbjudas och tillsatte en utredning, som skulle klargöra hur beslutet skall verkställas. Utredningen, som skulle ha presenterats i september i år har skjutits upp till januari nästa år.

Det är ytterst angeläget att beslutet träder i kraft snarast. Det slam som fortfarande sprids på våra åkrar innehåller stora mängder giftiga ämnen, bland annat ämnet akrylamid, som är känt sedan skandalen med tunneln genom Hallandsåsen.

Det slam som fortfarande sprids på våra åkrar innehåller stora mängder giftiga ämnen, bland annat ämnet akrylamid, som är känt sedan skandalen med tunneln genom Hallandsåsen

I reningsverken blandar man in plast i slammet som fällningskemikalie och för att förbättra konsistensen. Plasten benämns amid/aminoakrylat, kopolymer och innehåller akrylamid, som är ett ytterst giftigt och cancerogent ämne som är genotoxiskt – det vill säga all exponering leder till cancerrisk. Gränsvärden för vatten och livsmedel baseras därför på hur många cancerfall som kan väntas och tolereras. Gränsvärdet för vatten ligger vid 0,1 mikrogram per liter. Detta visar ämnets farlighet och leder också till svårigheter vid analys.

Vid Ryaverket i Göteborg används cirka 300 ton plast per år enligt årsredovisningen för 2018. Om allt slam i Sverige innehåller lika mycket plast är det frågan om cirka 5 000 ton plast per år, vilket motsvarar 500 lastbilar som lastar tio ton var.

Väl utspridd på åkern kan plasten tas upp av insekter, daggmaskar, fåglar och andra djur. En ko betar i sig cirka ett par hekto jord per dag. Även om slam inte får spridas där kor vistas, så gäller detta bara under en begränsad tid, så kallad karens. Många gifter i slammet lever betydligt längre i åkermarken än karenstiden. Plasten har lång livslängd och nedbrytningen går långsamt.

Kan hamna i dricksvatten

En del av fällningskemikalierna följer med utgående vatten från ett avloppsreningsverk. Akrylamid kan då hamna i en vattentäkt som används som källa för dricksvatten, till exempel Göta älv med sina många avloppsreningsverk uppströms. Det sker inga analyser av exempelvis akrylamid i analysprogrammet för dricksvatten.

Akrylamid kan då hamna i en vattentäkt som används som källa för dricksvatten, till exempel Göta älv med sina många avloppsreningsverk uppströms

Det är märkligt att så stora ansträngningar görs för att försöka hindra spridningen av plastpåsar och andra plastförpackningar, när våra reningsverk samtidigt avsiktligt fyller åkermarken med gigantiskt stora mängder plast med sina miljögifter.

Akrylamid är bara ett av de miljögifter som finns i slammet, men är särskilt anmärkningsvärt eftersom reningsverken själva tillsätter det. Det är hög tid att spridning av slam i vår livsmedelsproduktion upphör.

Gunnar Lindgren, civilingenjör

Lena Jarlöv, arkitekt