Överlevnaden för cancer ökar dessutom hela tiden, bland annat på grund av bättre behandlingar och förebyggande hälsoarbete. Men trots stora ansträngningar är cancer fortfarande en vanlig orsak till sjukdom, lidande och död. För flertalet cancerdiagnoser är prognosen överlägset bättre ju tidigare diagnosen ställs. Det är anledningen till införandet av nationella screeningprogram. Merparten av all cancer upptäcks dock genom symtom och fynd som patienten söker för. Förloppet som leder fram till en cancerdiagnos blir ofta onödigt långdraget och därmed fördröjs starten på vård och behandling av sjukdomen – beroende på hur, var och när individen söker vård.
Ta hjälp av IT-system
Alltför många människor får i dag sin cancer upptäckt för sent. Det vill vi ändra på. Verktyg för att tidigt upptäcka cancerpatienter finns redan och används i många andra länder. Bland annat arbetar man aktivt för att med hjälp av IT-system och sökmönster hitta tidiga symptom. Tidiga symtom kan exempelvis vara huvudvärk på natten, yrsel och domningar i olika delar av kroppen. Långvarig diarré, blod i avföringen, förstoppning, smärta, ibland som knipsmärtor, kraftig slembildning, blodbrist, knölar i brösten (screening för bröstcancer sker), hosta som inte går över, det kan vara torrhosta eller blodiga upphostningar, andfåddhet fast du inte har ansträngt dig, pipande eller väsande andning, ont i bröstkorgen, trötthet och viktminskning är också exempel på tidiga symtom. Andra faktorer är ålder, rökning, alkohol, övervikt och tidigare tarmcancer. Det gäller att lägga ihop många olika saker som patienterna söker för.
Det behöver regleras vem eller vilka som ska leda arbetet med att anpassa it-strukturen så att digitala riskvärderingsinstrument görs tillgängliga även för svenska läkare.
I Sverige fungerar det dessvärre inte eftersom systemen inte är implementerade i den svenska infrastrukturen för vårdinformation. Läkarförbundet anser därför att det är hög tid att staten tar ett tydligt ansvar för riktningen i arbetet med cancerdiagnostik. Det behöver regleras vem eller vilka som ska leda arbetet med att anpassa it-strukturen så att digitala riskvärderingsinstrument görs tillgängliga även för svenska läkare. Just nu förnyar många regioner sina vårdinformationssystem och därmed finns unik möjlighet att bygga in dessa verktyg.
Om sjukvården i högre grad än i dag använde den teknik som finns tillgänglig skulle vi kunna vara så mycket bättre på att tidigt upptäcka och hjälpa dem som får cancer. Mönstren i vårdkontakterna som patienterna har och symptomen de berättar om, kan ibland vid närmare granskning vara tecken på cancer. Här skulle en mer proaktiv hantering av journalinformation spela stor roll. Vårddata kan sammanställas på vårdgivarnivå och mönster identifieras som kan tyda på en cancerdiagnos. Vi önskar kunna införliva detta som ett normalt arbetssätt i vårdens uppföljning, kvalitetssäkring och utveckling.
Det räcker inte
Regeringen gör just nu en stor satsning på att hitta tidiga biokemiska markörer för cancersjukdomar och har pekat på hur viktigt det är med hälsodata för forskning och innovation. Det är ett bra initiativ, men det räcker inte. Mer måste till.
Vårdgivarna, myndigheterna, akademin och näringslivet har tillsammans incitament, kompetens, data och resurser att ta fram verktyg för att förverkliga tidigare upptäckt av cancer med hjälp av informationsteknik. Problemet är att ingen har tagit en tydlig ledarroll arbetet.
Läkarförbundet anser att regeringen behöver ta det fulla ansvaret i den här livsavgörande frågan och snarast peka ut vem eller vilka aktörer som ska ansvara för att dessa verktyg införs i vården. En effektivare användning av syntetiska data och analysverktyg kan byggas upp i närtid. Möjligheten finns, vi får inte missa chansen att förbättra både för individer vars liv och hälsa står på spel och för samhället som helhet.
Outnyttjade resurser
Sverige har kanske världens bästa befolkningsregister och vårdinformationssystem som idag är outnyttjade resurser. Det i kombination med att vi har en läkarkår med mycket kunskap, kompetens och erfarenhet gör att det finns en stor potential för att bättre använda befintlig data i hälso- och sjukvården. Det här kan också kopplas till vikten av att ge svenska läkare möjligheter att fortbilda sig och att forska.
Sverige har alla förutsättningar för att vara ledande för en fortsatt utveckling och införande av digitala verktyg för tidig upptäckt av cancer. Det som saknas är att staten kliver fram och tar ansvar för att styra utvecklingen – och för att rädda liv.
Sofia Rydgen Stale, ordförande Sveriges läkarförbund
Karin Båtelson, förste vice ordförande Sveriges läkarförbund och ordförande Rådet för läkemedel, IT och medicinteknik (RLIM)
Rikard Lövström, ledamot RLIM
Karolina Boman, ledamot RLIM
Johan Månflod, ledamot RLIM