Livet handlar inte bara om att överleva utan också om att faktiskt leva. Det är budskapet från landets unga när de själva definierar vad psykisk hälsa innebär och vad som får dem att må bra. Unga vill känna sig i balans, ha energi och ork att klara saker, känna sig lyckliga och kunna reflektera över sina egna känslor. De vill känna framtidstro.
För många unga är det här också en verklighet. Men flera studier visar att den psykiska ohälsan bland unga i Sverige ökar. Det går inte att peka ut någon särskild orsak men unga lyfter själva att alla krav och förväntningar – både deras egna och andras – spelar stor roll. Många unga känner sig otillräckliga.
I den kartläggning som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, och Folkhälsomyndigheten nyligen genomförde uppger 74 procent av 15-åriga tjejer i Sverige att de har två eller fler hälsoproblem i veckan som kan relateras till psykisk ohälsa, bland annat stress, nedstämdhet, ryggont, huvudvärk, yrsel, sömnproblem eller magont. För unga som inte räknas inom tvåkönsnormen är andelen 83 procent och för 15-åriga killar är andelen 45 procent. Nästan var fjärde tjej (13 och 15-åringar) kände sig ensam ibland eller ofta.
Ekonomisk utsatthet
De senaste åren har samhällskriserna avlöst varandra med stora flyktingströmmar, en pandemi och ekonomisk utsatthet för många familjer. Vi lever också i en orolig tid med krig nära Sverige och en ökande gängkriminalitet där unga ofta är både offer och förövare. Flera av civilsamhällets organisationer möter unga som mår dåligt. I slutet av förra året var oro, självmordstankar, ensamhet och stress bland de vanligaste ämnen i Röda Korsets Ungdomsförbunds chatt ”Jourhavande Kompis”.
Inflation, höga räntor och stigande matpriser jämsides med kommunala underskott och besparingskrav drabbar unga både direkt och indirekt. Röda Korsets Ungdomsförbund arrangerar frukostklubbar för elever runt om i landets skolor och har senaste året sett hur allt fler barn och unga kommit hungriga till skolorna.
För unga med psykisk ohälsa kan sommarlovet innebära att de plötsligt står utan det viktiga stöd som exempelvis lärare och elevvård ger. I stället för avkoppling och återhämtning kan sommaren bli en tid då många unga hamnar i mer ensamhet, oro och ekonomisk utsatthet. Många har inte råd, ork eller möjlighet att fylla lovet med fritidsaktiviteter.
Unga som är nöjda med sin fritid löper också lägre risk för att uppleva symptom på psykisk ohälsa och att hamna i utanförskap och kriminalitet
Alla unga har rätt till meningsfulla fritidsaktiviteter, oavsett kön, födelseland, var de bor eller om de har någon form av funktionsnedsättning. Unga som är nöjda med sin fritid löper också lägre risk för att uppleva symptom på psykisk ohälsa och att hamna i utanförskap och kriminalitet.
I kartläggningen över ungas psykiska hälsa säger flera unga att de mår bra av att vistas i naturen. Forskning visar också att naturupplevelser minskar stress och stärker både självkänsla och uppmärksamhetsförmåga. Men långt ifrån alla unga har en relation till friluftsliv och natur. Andelen unga som varje dag vistas i grönområden har minskat betydligt över tid, från 78 procent 2003 till 49 procent 2019. Barn med utrikes födda vårdnadshavare och barn som bor trångt vistas mer sällan i grönområden jämfört med andra barn.
Sommarlovet är en tid då ungas intresse för och behov av friluftsliv kan utvecklas. Men organiserade aktiviteter behöver anpassas utifrån ungas behov och det måste vara lätt för unga att både ta sig till och att vistas i naturen. Kommittén för främjande av fysisk aktivitet bedömer i sitt slutbetänkande att nuvarande anslag till Svenskt Friluftsliv behöver fördubblas.
Livsviktiga insatser
Av ekonomiska skäl har flera kommuner i år allt svårare att erbjuda fritidsaktiviteter och gratis kollektivtrafik till unga. Civilsamhällets insatser blir därför ännu viktigare. Redan nu finns flera sådana initiativ, exempelvis Röda Korsets Ungdomsförbunds satsning ”Sommarkompis”. För unga med psykisk ohälsa kan civilsamhällets insatser vara livsviktiga.
Signalerna om att allt fler unga mår dåligt måste tas på yttersta allvar av alla vuxna runt unga och av beslutsfattare på alla nivåer i samhället. Samarbetet mellan kommunala, regionala och civilsamhällets verksamheter behöver stärkas. Ökade insatser behövs för att hjälpa unga att navigera mellan elevhälsa, psykiatri, vårdcentral, ungdomsmottagning och socialtjänst. Det behövs satsningar i skolan.
Psykisk ohälsa bland unga innebär ett stort lidande för individen men kan också bli väldigt dyrt för samhället, inte bara i sommar utan på lång sikt.
Lena Nyberg, generaldirektör, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF
Kristina Ljungros, generalsekreterare, Friluftsfrämjandet
Lotta Schneider, förbundsordförande, Röda Korsets Ungdomsförbund