Som en del av Socialdemokraternas arbete med en uppdaterad samhällsanalys så presenterade vi som kriminalpolitisk arbetsgrupp vår analys i november 2023. I sammanfattning konstaterades att Sverige sedan mitten på 2000-talet har en växande gängkriminalitet där våldet blivit allt grövre, uppklaringen allt lägre och de kriminella allt yngre.
Den här utvecklingen skiljer sig från övrig brottslighet i samhället som under samma tidsperiod inte ökat, utan tvärtom legat still eller minskat. Orsakerna bakom utvecklingen är flera och har inte mötts med vare sig tillräckliga repressiva eller förebyggande insatser.
SD-regeringen har i Tidöavtalet presenterat sina visioner för en framtida kriminalpolitik. Utgångspunkten för deras program är breda repressiva åtgärder som träffar all brottslighet i samhället. Enligt Kriminalvårdens prognoser kommer åtgärderna leda till att antalet intagna på svenska fängelser femdubblas till ökad kostnad om ca 12 miljarder kronor per år. Mot bakgrund av hur brottsutvecklingen ser ut är vår slutsats att detta är ett ineffektivt angreppssätt. Vi måste använda samhällets och statens resurser och förmågor mer effektivt. Åtgärder behöver sättas in som skyddar samhället och som med högre precision träffar just de gängkriminella och de ungdomar som är på väg att dras in i kriminalitet. Arbetsgruppen kommer under våren att presentera 5–7 reformer. Två är nu färdiga att presenteras.
Ny ungdomspåföljd
Det första förslaget innebär en ny ungdomspåföljd för ungdomar 15–18 år som begår de allra allvarligaste brotten. I dag döms omyndiga kontraktsmördare typiskt sett till fyra års sluten ungdomsvård och kommer därmed ut när den statistiska sannolikheten för att byta livsbana är som allra sämst. Återfallsfrekvensen är mycket hög där den stora majoriteten återvänder till gängkriminaliteten. Så kan vi inte ha det.
Arbetsgruppens förslag innebär därför att en ny påföljd införs enligt samma principer som för dagens rättspsykiatriska vård. Utöver det tidsbestämda straffet, oavsett dess längd, ska ungdomen därefter avtjäna en period under särskild utskrivningsprövning. Denna är inte tidsbestämd utan omprövas regelbundet till dess risken för allvarlig brottslighet minskat. Faktorer som bör beaktas vid bedömningen är till exempel ifall ungdomen tagit gymnasieexamen, tagit emot vård och behandling eller deltagit i arbetsmarknadspolitiskt program eller insats.
De senaste årens utveckling har här visat på brister där det blivit tydligt att verktygen inte är tillräckliga mot de ungdomar som å ena sidan har ett väldigt högt våldskapital, å andra sidan kommer från familjer som står långt från det etablerade samhället
Det andra förslaget innebär en reform av socialtjänstens möjligheter att ge insatser till unga på väg in i kriminalitet. De senaste årens utveckling har här visat på brister där det blivit tydligt att verktygen inte är tillräckliga mot de ungdomar som å ena sidan har ett väldigt högt våldskapital, å andra sidan kommer från familjer som står långt från det etablerade samhället. Arbetsgruppen föreslår därför att socialtjänstens tvingande insatser utvidgas och att socialtjänstens ges möjlighet att:
– Kunna anvisa den unge till ett visst arbete (arbetsplikt)
– Kunna anvisa den unge till en viss utbildning (utbildningsplikt)
– Kunna anvisa den unge en följeslagare under hela eller delar av dygnet (personlig punktmarkering)
– Kunna anvisa den unge geografisk övervakning i form av fotboja (digital punktmarkering)
Tillsammans innebär de här två förslagna kraftiga skärpningar vad gäller samhällets insatser riktade direkt mot gängen och gängkriminaliteten. Vi kommer återkomma med fler förslag. Där SD regeringen utan urskiljning bara ökar den generella repressionen i samhället riktar vi våra åtgärder mot den kriminalitet som växer.
Teresa Carvalho (S), arbetsmarknadspolitisk talesperson
Fredrik Lundh Sammeli (S), socialpolitisk talesperson
Lisa Nåbo, ordförande SSU
Ardalan Shekarabi (S), kriminalpolitisk talesperson