Utöver att täcka kostnaderna ser vi även att de undersökta fastighetsbolagen tar ut något som inte kan beskrivas som annat än övervinster. Förra året var vinsten per hyreskrona 25 procent, skriver debattörerna.
Utöver att täcka kostnaderna ser vi även att de undersökta fastighetsbolagen tar ut något som inte kan beskrivas som annat än övervinster. Förra året var vinsten per hyreskrona 25 procent, skriver debattörerna. Bild: Hasse Holmberg / TT

Gå inte på bluffen att fastighetsägarna går på knäna

I debatten får vi lätt intrycket att det är en omöjlighet för fastighetsbolag att gå med vinst i dag och att boven i dramat är det svenska bruksvärdes- och förhandlingssystemet. Men det stämmer inte, skriver Marie Linder och Martin Hofverberg.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

I rapporten Privatvärdarnas ekonomi 2022 har vi granskat ett urval privata fastighetsbolag och kan visa att branschen, ökade räntekostnader till trots, fortsätter att vara lönsam. Den som valt att läsa fastighetsbolagens egna årsredovisningar hellre än deras inlägg på debattsidorna har länge vetat att den svenska hyresrätten är en stabilt lönsam bransch. Det har den varit under decennier.

Vi har tittat på cirka trettio privata fastighetsbolag i hela landet. Totalt berör analysen 200 795 lägenheter, vilket motsvarar 19 procent av de hyreslägenheter som ägs och förvaltas av privata fastighetsägare runtom i landet. På så sätt ger urvalet en representativ bild av branschen i sin helhet. Uppgifterna vi har tittat på har hämtats ur företagens offentliga årsredovisningar.

ANNONS

Fortsätter vara lönsam

Hur vi än mäter, visar siffrorna på en bransch som fortsätter vara lönsam, år efter år. Ett tungt argument från fastighetsföretagen för de historiskt höga hyreshöjningarna är ökade drift- och underhållskostnader. Samtidigt har driftnettot, alltså det som blir kvar av hyresintäkterna efter avdrag för drift och underhåll, kontinuerligt ökat de senaste fem åren. Det om något är ett tecken på att hyresintäkterna mer än väl kompenserat för ökade kostnader.

Utöver att täcka kostnaderna ser vi även att de undersökta fastighetsbolagen tar ut något som inte kan beskrivas som annat än övervinster. Förra året var vinsten per hyreskrona 25 procent.

Det blir även tydligt att många fastighetsbolag länge haft en alldeles för stark tilltro till fortsatt låga marknadsräntor. Deras samlade lånevolym har nästintill dubblerats de senaste fem åren på grund av offensiva strategier för förvärv och konceptrenoveringar. En konsekvens av detta är att vi nu ser att räntekostnaderna ökar kraftigt. Men varför ska hyresgästerna betala notan för expansiva fastighetsbolags riskfyllda, och stundtals direkt oansvariga, investeringar nu när räntorna stiger? Det är lite som att fastighetsägarna lämnar middagen utan att betala, och lämnar notan åt hyresgästerna för ett kalas där de inte ens deltog.

Men varför ska hyresgästerna betala notan för expansiva fastighetsbolags riskfyllda, och stundtals direkt oansvariga, investeringar nu när räntorna stiger?

Hyresförhandlingarna ska bland annat hitta balansen mellan hyresgästernas intresse av en rimlig och förutsägbar boendekostnad och fastighetsägarnas intresse av en rimlig avkastning på insatt kapital. Vår rapport visar att hyresförhandlingarna levererat på det löftet. Låt inte oseriösa aktörer i jakt på snabb avkastning sätta bilden av en bransch i kris, när det i själva verket bara är deras affärsmodell som krisar.

ANNONS

Marie Linder, förbundsordförande Hyresgästföreningen

Martin Hofverberg, chefsekonom, Hyresgästföreningen

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS