För att få hjälp måste den utsatta veta vart den ska vända sig. De som ska ta hand om våldtäktsutsatta måste ha kunskap. För att få kunskap måste man bedriva och ta del av ny forskning. Handläggningen måste kontinuerligt utvärderas, så att det får den effekt man vill ha, det vill säga att utsatta får hjälp. Allt detta kräver resurser. Resurser ger politiker när de tycker ämnet är viktigt och värt att satsa på.
Ett utmärkt exempel på detta är akutmottagningen för våldtagna på Södersjukhuset i Stockholm. Det är en mottagning för våldtagna med samlad tvärprofessionell kompetens – som är öppen dygnet runt och som tar hand om alla våldtagna, oavsett könsidentitet.
Inte optimalt för våldtagna
I Göteborg ser det annorlunda ut. För kvinnorna är det naturligt att söka till den gynekologiska akutmottagningen. Där får kvinnor utsatta för våldtäkt akut hjälp och uppföljning efter övergreppet. Men där ska alla akuta gynekologiska åkommor tas omhand, vilket är cirka 17 000 patientbesök per år. Personal ska prioritera mellan akuta blödningar, operationskomplikationer, cancersjuka med mera. Den jourhavande läkaren ska finnas till för alla som söker på akutmottagningen, men även för nyopererade patienter på vårdavdelningarna samt de som måste opereras akut under natten. Det är lätt att föreställa sig att omhändertagandet inte alltid blir optimalt under dessa förhållanden. Personalen på den gynekologiska akutmottagningen har i dag god erfarenhet, då det i Göteborg söker cirka 200 kvinnor per år för hjälp efter våldtäkt, men för utsatta som inte är kvinnor ser det annorlunda ut.
En osäkerhet hos personal i samband med att någon blivit utsatt för ett trauma, kan enligt forskning få stora konsekvenser för hälsan på lång sikt.
Om du är man eller har en icke-normativ könsidentitet och har blivit våldtagen tillkommer ytterligare problem. Du kanske inte vet vart du ska vända dig eller vilket bemötande du kommer att få. Om personalen inte är kunnig i ämnet, kan fördomar göra att det ifrågasätts om en man ens kan bli våldtagen. En osäkerhet hos personal i samband med att någon blivit utsatt för ett trauma, kan enligt forskning få stora konsekvenser för hälsan på lång sikt. I Göteborg söker endast ett fåtal män akut för sexuella övergrepp. Det finns sannolikt ett stort mörkertal, då få vet var man kan få hjälp. I dag handläggs dessa patienter på kirurgakuten ihop med allt annat som kommer in dit, såsom trafikolyckor, skjutningar eller tarmvred.
Våldtäkter behöver annan vårdkompetens
Akutmottagningarna har mycket kompetent personal, med stor kunskap i att behandla akuta medicinska åkommor. Våldtäkter behöver en annan kompetens för att omhändertagandet ska bli så optimalt som möjligt och de framtida komplikationerna ska minimeras. Vi behöver samla denna kompetens likt Södersjukhuset och även Malmö, vars politiker också tagit beslut om att starta en akutmottagning för våldtagna.
En annan grupp som har svårt att få hjälp är de som inte sökt akut i samband med en våldtäkt. Det kan bero att man förtränger ”om jag inte tänker på det, så har det aldrig hänt” till att man först långt senare förstår att man blivit utsatt för en våldtäkt. De finns även de som förträngt våldtäkten, så att de själva inte längre minns att det hänt utan bara mår dåligt.
Forskning visar att de som utsatts för ett sexuellt övergrepp och inte får adekvat professionell hjälp, såsom bland annat rätt bemötande, kan utveckla komplikationer senare i livet i form av drogberoende, psykisk ohälsa, olika kroppsliga symtom som till exempel smärttillstånd utan medicinsk förklaring. Detta är till stort lidande för den som utsatts för brottet och innebär stora kostnader för samhället i form av bland annat hög sjukvårdskonsumtion och sjukskrivningar.
Okunskap kring våldtäkter
Motargumentet hittills från våra politiker är att denna kompetens ska finnas överallt i regionen. Det är en god tanke, men vittnar om en okunskap om hur komplex denna fråga är och vikten av att ha en samlad hög kompetens för bästa möjliga omhändertagande. En verksamhet som samlar alla som utsatts för våldtäkt kommer sannolikt även sprida ljus över mörkertalet och därmed ge många hjälp, som i dag inte får det. Dessutom blir det tydligt för både vårdpersonal och patienter var denna kompetens finns. För visst vill väl även du, oavsett könsidentitet och när i tiden efter brottet du söker hjälp, ha bästa möjliga omhändertagande om du blir utsatt för en våldtäkt? Även Västra Götalandsregionen bör inse värdet av att ha en samlad kompetens för personer utsatta för våldtäkt.
Carina Iloson, överläkare, specialist gynekologi/obstetrik, konsult Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om Våld i nära relationer
Carina Eliason, områdeschef Västra Götalandsregionens Kompetenscentrum om Våld i nära relationer
Karin Rasper, enhetschef, Kunskapscentrum för sexuell hälsa, Västra Götalandsregionen
Anna Möller, överläkare på Akutmottagningen för våldtagna, Södersjukhuset, Stockholm