Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

I takt med en allt mer marknadsinriktad och segregerad bostadsmarknad har allmännyttan i många kommuner allt mer blivit ett bostadsalternativ för hushåll med lägre inkomster, skriver Tapio Salonen, professor i socialt arbete. Bild: Jonas Lindstedt
I takt med en allt mer marknadsinriktad och segregerad bostadsmarknad har allmännyttan i många kommuner allt mer blivit ett bostadsalternativ för hushåll med lägre inkomster, skriver Tapio Salonen, professor i socialt arbete. Bild: Jonas Lindstedt

Gårdsten visar vägen för allmännyttans framtid

Gårdsten visar att det går att vända en till synes hopplös situation i ett eftersatt bostadsområde. Men det krävs en uthållighet som varar i årtionden och engagemang med ett uttalat uppdrag att utveckla välfärden för de boende i området, skriver Tapio Salonen, professor i socialt arbete.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Med stigande förvåning har jag följt den senaste tidens debatt i Göteborg om allmännyttans strategi i utpekade utsatta bostadsområden. I denna debatt har Gårdstens utveckling intagit en central position. I dagarna presenterar jag en bok som skildrar stadsdelens uppseendeväckande omvandling från ett av regionens minst attraktiva bostadsområden till ett mångfaldigt prisbelönt stabilt bostadsområde. Detta i en tid där allmännyttan kommit att ifrågasättas alltmer.

LÄS MER: Framtidens plan för Göteborgs utsatta områden håller inte

Allmännyttans roll och ställning

Bostadsbrist och ojämlika boendevillkor bekämpas bäst genom breda välfärdspolitiska insatser på nationell nivå kombinerat med kommunernas ansvar att tillgodose anständiga bostäder för alla. Sedan 1990-talet har bostadsfrågan alltmer överlåtits till kommunerna med högst varierande resultat. Länge sågs allmännyttan som det främsta inslaget för en generell och tillgänglig bostadsmarknad för alla. I takt med en allt mer marknadsinriktad och segregerad bostadsmarknad har allmännyttan i många kommuner allt mer blivit ett bostadsalternativ för hushåll med lägre inkomster.

LÄS MER: Så lyckades Gårdsten vända utvecklingen

Allmännyttan i Göteborg har i stora delar behållit sin starka position under 2010-talet, cirka 26 procent av bostäderna jämfört med Stockholm (16 procent) och Malmö (14 procent). En fjärdedel av de cirka 20 000 nya bostäder som tillkommit under det senaste decenniet har varit allmännyttiga bostäder i Göteborg. Allmännyttan i Göteborg, Framtidskoncernen, är ett intressant exempel när allmännyttan i andra kommuner minskat eller sålt av sina bostäder.

Snarare en process

Någon modell som skulle föreskrivit vad som skulle ingå eller hända i Gårdsten när Gårdstensbostäder bildades 1998 och tog över området har helt enkelt inte funnits. Detta kan istället betraktas som en förenklad medial efterhandskonstruktion. Problemet med ett sådant modelltänkande är att det riskerar att undervärdera de ständiga överväganden och vägval som ständigt dykt upp under förnyelsearbetets gång under snart ett kvartssekel. Istället för att förstå det som en färdigpaketerad modell är det mer rättvisande att beskriva och förstå Gårdstens omvandling som en dynamisk och föränderlig process.

I min studie där jag tagit ett brett och långsiktigt grepp på vad som faktiskt hänt i Gårdsten sedan Gårdstensbostäder bildades och tog över bostäderna. Sammantaget vill jag lyfta fram följande sju framgångsfaktorer:

1. Tydligt mandat

2. Värdegrundens betydelse

3. Lokal närvaro – balans mellan engagemang och kontroll

4. Uthållighet – långsiktighet

5. Helhetstänkande – förena de tre hållbarhetsdimensionerna

6. Förnyelsearbete i ordinarie verksamhet

7. Kommunikation – dialog och förankring hos berörda

Gårdsten visar att det inte bara går att förena affärs- och samhällsnytta utan att detta är själva grundvalen för ett allmännyttigt bostadsbolag. Kärnan i framgången ligger i själva synsättet på vilket mandat en allmännyttig bostadsverksamhet vilar på. Det är de boendes vardagsvillkor och välfärd som är allmännyttans ledstjärna och existensberättigande. Ett relationsbyggande arbetssätt med betoning på närvaro, dialog och engagemang. Genom att Gårdstensbostäder startade från noll och kunde bygga upp en ny slags företagskultur, utan historiska barlaster, har man kunnat skapa en värdebaserad organisationskultur med långtgående delegation till de medarbetare som dagligen möter befolkningen i området.

Tilltro, kraften och förmågan hos hyresgästerna att de både kan och vill vara med och utveckla sin boendemiljö.

Det leder till följande lärdomar för allmännyttan i andra områden:

Våga utmana invanda system och ordningar för att åstadkomma reella positionsförflyttningar när det gäller områdets kvaliteter och hushållens vardagsvillkor.

Gör många saker samtidigt och var uthålliga.

Ha modet att släppa på kontrollen och lita på medarbetarnas förmåga att omsätta företagets värdegrund till vardaglig praktik.

Tilltro, kraften och förmågan hos hyresgästerna att de både kan och vill vara med och utveckla sin boendemiljö.

Exemplet Gårdsten visar att allmännyttans existensberättigande ligger just i att vara till allmän nytta för de som bor i området. Istället för att sälja ut allmännyttan kan den vara en drivande kraft i det lokala samhällsbygget.

Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö universitet