Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Gå från ord till handling om den svenska biogasen

Den lokalt producerade biogasen beskrivs ofta som ett av de viktigaste instrumenten för att minska Sveriges klimatutsläpp. Därför måste regeringen och dess samarbetspartier nu förnya produktionsstödet i 2020 års budget samt inleda en dialog med EU-kommissionen kring en fortsatt skattebefrielse, skriver Markus Olsson.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Gång på gång möts vi av rapporter från tunga instanser som betonar att utsläppen av växthusgaser inte minskar tillräckligt snabbt – eller till och med ökar – inom vissa sektorer. Exempelvis rapporterade Naturvårdsverket tidigare i år att utsläppen från vägtrafiken ökade med 0,5 procent under 2018. Samtidigt nämns den lokalt producerade biogasen ständigt som en av lösningarna för att minska Sveriges klimat- och miljöpåverkan. Särskilt inom de områden som har fortsatt svårt att reducera sina utsläpp: den tunga lastbilstrafiken, tillverkningsindustrin och sjöfarten.

Det sakpolitiska program med 73 punkter som förhandlades fram av fyra av riksdagens partier var, utifrån biogasens perspektiv, mycket positivt. Det inrymde formuleringar kring dess nyttor men betonade också att biogasproducenter framgent kan räkna med finansiellt stöd.

När förhandlingarna kring 2020 års budget nu tar fart på allvar är det hög tid att gå från ord till handling.

Den danska biogasen drar i dag nytta av både Danmarks produktionsstöd och Sveriges konsumtionsstöd (skattebefrielse), varför det är svårt att konkurrera med gasen från vårt grannland.

Under de senaste åren har de två viktigaste stöden till biogasen varit skattebefrielsen från energi- och koldioxidskatt samt produktionsstödet.

Produktionsstödet på 270 miljoner kronor tillkännagavs av regeringen i samband med 2018 års vårändringsbudget men löper ut i september. Det röstades igenom för att jämna ut en del av skillnaderna mellan den svenska och danska gasen som har helt olika förutsättningar. Den danska biogasen drar i dag nytta av både Danmarks produktionsstöd och Sveriges konsumtionsstöd (skattebefrielse), varför det är svårt att konkurrera med gasen från vårt grannland.

I den vårändringsbudget som regeringen presenterade tidigare i år inrymdes inga formuleringar kring en förnyelse av produktionsstödet. En farhåga inom branschen är att regeringen inväntar den biogasmarknadsutredning som ska vara färdig i slutet av detta år. Men i och med att nästa års budget ska antas under hösten skulle 2020 kunna bli ett förlorat år för biogasen. Vilket blir ett hårt slag mot oss biogasproducenter men också för Sveriges möjligheter att nå klimatmålen.

Skattebefrielsen har varit en av anledningarna till att exempelvis antalet lastbilar som går på flytande fordonsgas nu ökar kraftigt. Dessa släpper ut betydligt mindre koldioxid och kväveoxider samtidigt som de hälsoskadliga partiklarna nästan helt försvinner.

Vår uppmaning till regeringen, Centerpartiet och Liberalerna är därför att inkludera produktionsstödet i 2020 års budget.

Därtill vill vi skicka en rekommendation till regeringen att inleda en dialog med EU-kommissionen för att förlänga skattebefrielsen av biogas som drivmedel. Det undantag som kommissionen har beviljat Sverige löper ut redan under nästa år. Även här ser vi en risk i att man inväntar den pågående utredningen vilket kan leda till att våra beslutsfattare hamnar i tidsnöd. Skattebefrielsen har varit en av anledningarna till att exempelvis antalet lastbilar som går på flytande fordonsgas nu ökar kraftigt. Dessa släpper ut betydligt mindre koldioxid och kväveoxider samtidigt som de hälsoskadliga partiklarna nästan helt försvinner.

Biogasen som sådan är inget nytt fenomen utan har funnits i decennier, men i takt med att nya substrat, exempelvis avfall och restprodukter från skogs- och pappersnäringarna, nu blivit aktuella ser vi att biogasen är på väg in i en ny tidsålder. Exempelvis bygger Gasum, i anslutning till ett pappersbruk utanför Bromölla i Skåne, en ny biogasanläggning som från och med slutet av nästa år kommer att producera flytande biogas. Här används just denna typ av nästa generations avfall. Mängden flytande biogas som ska produceras vid denna anläggning motsvarar det årliga bränslebehovet för mellan 150 till 200 gaslastbilar.

Även för Sverige som land bör dessa investeringar betraktas mycket positivt då större volymer biogas är en direkt förutsättning för att kunna minska utsläppen inom flera av de sektorer som har svårast att ställa om till klimatsmartare alternativ.

Denna utveckling av nästa generations biogasproduktion, som alltså redan är här, gör att vi är övertygade om att vi på kort till medellång sikt kommer att nå industriella produktionsvolymer. Detta är anledningen till att vi som Sveriges största biogasproducent investerar miljardbelopp.

Som företag ser vi självklart affärsmöjligheter. Men även för Sverige som land bör dessa investeringar betraktas mycket positivt då större volymer biogas är en direkt förutsättning för att kunna minska utsläppen inom flera av de sektorer som har svårast att ställa om till klimatsmartare alternativ.

Självklart ska biogasen inte vara beroende av statligt stöd i all framtid. Men på kort sikt behövs statliga medel för att få samma förutsättningar som de bränslen vi konkurrerar mot – diesel, bensin, tungolja och kol.

Lokalt producerad biogas nämns ständigt som en lösning för att minska Sveriges klimat- och miljöpåverkan. Särskilt inom områden som har svårt att reducera sina utsläpp: lastbilstrafiken, tillverkningsindustrin och sjöfarten, skriver Markus Olsson.

Markus Olsson

VD Gasum AB