Enligt nationalekonomen Ingvar Nilsson, som ofta pekat på behovet av tidiga och långsiktiga insatser, kommer ett kriminellt gäng med medelhög eller låg våldsnivå att kosta samhället en halv miljard kronor under en tioårsperiod.
Enligt Nilsson kostar en person som är gängkriminell i 15 års tid samhället 23 miljoner kronor. Då ingår sådant som vårdkostnader, rättegångskostnader, poliskostnader, socialtjänst med mera. En skjutning med en allvarligt och en lindrigt skadad person kostar över 75 miljoner kronor, enligt beräkningarna.
Med tanke på den stora mängden våldsamma händelser som vi nu ser blir de direkta kostnaderna för den pågående våldsvågen mycket stora. Det här är pengar som förstås annars hade kunnat göra stor nytta någon annanstans, exempelvis i den gemensamma välfärden.
Locka kompetens
Vi måste också beakta risken för kompetensbrist. I en intervju med TT 2022 konstaterar Scanias vd Christian Levin att ”det är klart att gängvåldet påverkar oss”. Då, för ett år sedan, upplevde han att det än så länge inte hade blivit märkbart svårare att rekrytera personal till bolaget, men konstaterade att det kan bli ett problem att locka kompetens på grund av gängvåldet.
Frågan måste ställas – riskerar vi att tappa och misslyckas med att locka kompetens om talanger börjar välja bort Sverige mellan två i övrigt likvärdiga alternativ för studier eller arbete?
Om känslan av otrygghet upplevs mycket stor finns också en risk att talang och kompetens vill lämna Sverige. Om så skulle bli fallet riskerar vi inte bara ett minskat inflöde av ny kompetens, utan också att vi förlorar expertis och innovationskraft.
Svag krona
Sverigebilden har diskuterats flitigt i samband med den svenska kronans kraftiga försvagning. Vad beror kronförsvagningen på? Sargat förtroende för Riksbanken efter år av ultralåga räntor? Sannolikt. Aversion mot en liten valuta i tider av osäkerhet på de finansiella marknaderna? Absolut. Utländska investerares oro för svensk fastighetsmarknad? Möjligt. En Sverigebild präglad av rubriker om våldsattentat och ett utmanande säkerhetsläge? Möjligt det också.
Det finns även risk för att turismen drabbas. Även om den svaga svenska kronan lockar vore det olyckligt om vi skulle hamna i ett läge där också turister väljer bort Sverige. Mycket handlar återigen om Sverigebilden. Sverige är ett litet land. Sannolikt är att det hos många européer, asiater eller amerikaner kanske sällan finns utrymme för en mångfacetterad Sverigebild – den blir den schablon som formas av filmer, sociala medier och nyhetsrapportering. Om Sverigebilden tidigare karaktäriserats av ordning, öppenhet och trygghet finns risk att den sargas i kanterna. Och då är givetvis risken stor att man väljer att lägga sin semester någon annanstans än just här.
Säkerhetsläget är naturligtvis en av de faktorer en företagsledning analyserar och värderar innan beslut om en investering eller etablering tas
I valet mellan Sverige och ett annat land, varifrån rapporteringen inte har gängvåld som ofta förekommande tema, är det inte osannolikt att investerare väljer andra länder än Sverige för sina ekonomiska satsningar. Säkerhetsläget är naturligtvis en av de faktorer en företagsledning analyserar och värderar innan beslut om en investering eller etablering tas. Och denna faktor – framtida uteblivna investeringar – skulle i så fall bli en indirekt kostnad.
Men det lokala näringslivet kommer också att drabbas. Ekobrottsmyndigheten rapporterar om en ny oroväckande trend där gäng driver vårdcentraler och vaccinationsmottagningar. Om kriminella tar över företag – vad får det för konsekvenser för näringslivet i termer av exempelvis osund konkurrens och seriösa företagare som slås ut? Och hur påverkas en ort av att exempelvis pizzerior eller caféer inte vågar hålla sina uteserveringar öppna, eller att butiker i utsatta områden väljer att packa ihop? Eller, framför allt, om företag väljer att inte etablera sig eller potentiella entreprenörer väljer att inte starta en verksamhet?
Inverka negativt
När staten upplevs tappa kontrollen om sina mest fundamentala uppgifter (för att använda statsminister Ulf Kristerssons egna uttryck i en intervju med Dagens industri) riskerar vi en miljö som kan inverka negativt på innovationskraft, entreprenörsanda och samverkan mellan det privata näringslivet och statliga eller kommunala institutioner.
Viktigast just nu är att återupprätta tryggheten och hindra att fler människor drabbas av våldsdåd. Men det krävs parallellt med detta också reflektion över de sammanlagda följderna av den våldssituation Sverige befinner sig i. Och där är de långsiktiga ekonomiska konsekvenserna för samhället inte en oviktig del.
Frida Bratt, sparekonom