Mellan åren 2019 och 2022 har e-cigarettrökning, eller så kallad vejpning i gruppen 9:e-klassare ökat från 7 till 20 procent. Ökningen i användandet av denna nikotininnehållande produkt är oöverträffad sen Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning (CAN) påbörjade sina mätningar av ungdomars tobaksvanor.
Sommaren 2022 röstade Sveriges riksdagen igenom en ny lag som reglerar nya nikotinprodukter såsom e-cigaretter. Stödda av forskningen föreslog den förra regeringens utredare att e-cigaretter skulle regleras med avseende på faktorer som bidragit till att göra dem populära bland ungdomar i andra länder. En sådan reglering skulle vara ett partiellt förbud mot smaktillsatser till e-cigarett. Ett förbud enligt amerikansk modell skulle i praktiken innebära att klassiska cigarettsmaker såsom tobak och mentol skulle vara tillåtna medan alla andra smaker såsom läsksmak, fruktsmak och godissmak skulle förbjudas. Detta som ett viktigt led i att göra produkterna mindre attraktiva för barn och ungdomar.
Felaktig jämförelse
Tyvärr röstades detta förslag ned i den omröstning i riksdagen som ägde rum sommaren 2022. I den debatt som föregick omröstningen hördes bland annat argument som gick ut på att det inte finns några smakförbud för nikotintuggummi, så varför skulle man införa ett på e-cigaretter? De riksdagsrepresentanter som accepterade dessa argument begick misstaget att blanda ihop e-cigaretter med befintliga fungerande metoder för rökavvänjning, där bland annat nikotintuggummi ingår. Varför jämförelsen är felaktig beror på att nikotintuggummi är till för att sluta med tobak medan e-cigaretter i större utsträckning vidmakthåller beroendet. Under det senaste året ökade e-cigarettanvändandet med nästan 500 procent i gymnasiet, och med över 300 procent bland unga vuxna, samtidigt som cirka 2 procent inom ålderskategorin 30-64 år använder e-cigaretter. Om huvudargumentet för att tillåta smaksättningar är att underlätta rökstopp bör man därmed väga dessa eventuella vinster mot den höga andel nya nikotinister som rekryteras årligen till kanske ett livslångt beroende.
I dag tillåter vi att barn och unga vejpar e-cigaretter med smak av hallon, melon, coca-cola och persika. Studier har visat att fruktsmakande e-cigaretter ger en kraftigare aktivering av hjärnans belöningssystem, en effekt som kopplats till hur beroendeframkallande en produkt är. Man har också visat att de goda fruktsmakerna medför att användarna inte blir lika observanta på varningstexterna. Produkterna smakar och doftar gott men innehåller stora mängder av nikotin som sedan länge påvisats mycket skadligt för människans hälsa, med akuta effekter på hjärta, blodkärl, lungor och hjärna. Särskilt hos en växande människa.
Man har också visat att de goda fruktsmakerna medför att användarna inte blir lika observanta på varningstexterna
I likhet med att röka vanliga cigaretter, kan vi som forskar på dessa produkter påvisa flertalet mätbara fysiologiska effekter i kroppen med risk för att långvarigt användande av e-cigaretter ger upphov till hjärt- och lungsjukdom samt påverkan på den psykiska hälsan. Flertalet vetenskapliga studier visar också på att smaksättningarna i sig kan utgöra en hälsorisk.
I juni 2023 presenterade Folkhälsomyndigheten tillsammans med SBU och Socialstyrelsen en rapport om tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar på uppdrag av regeringen. De betonar bland annat vikten av att skydda barn och unga från skadeverkningarna genom striktare lagstiftning. Vi väntar fortfarande på regeringens reaktion på rapporten och förutsätter att rapportens slutsatser väger tungt i regeringens kommande ställningstagande.
Det är nu dags att avsluta tobaksindustrins pågående experiment på barn och unga och omedelbart reglera e-cigaretterna enligt det mönster som redan genomförts i USA och i många andra länder. Sverige kan inte vara det sista landet som väljer att skydda sina unga från ett livslångt nikotinberoende.
Magnus Lundbäck, hjärtläkare på Danderyds sjukhus, docent vid Karolinska institutet
Louise Adermark, docent i neurobiologi vid Göteborgs universitet
Linnea Hedman, docent i folkhälsovetenskap och epidemiologi vid Umeå universitet