I utredningen poängteras att fler barn behöver få tillgång till fritidshem och en meningsfull fritid. Väl fungerande fritidshem kan ha en positiv inverkan, inte bara i enskilda barns liv utan också för samhället i stort. Viktigt är också att fritidshemmet dessutom har ett kompensatoriskt uppdrag att stärka alla barns levnadsvillkor och utjämna skillnader. På fritidshem får barn värdefull utbildning, inte minst för att stödja språk- och kunskapsutveckling men också mer jämlika förutsättningar. På fritidshemmet finns plats för meningsfulla samtal.
Utredningen uppmärksammar att i områden med socioekonomiska utmaningar är barn mer exponerade för olika riskfaktorer. Fritidshemmet kan därför bli en viktig del i att skapa goda uppväxtvillkor och inkludering i det svenska samhället. Om barn ges mer likvärdig tillgång till utbildning i fritidshem så kan detta på längre sikt minska skillnader i människors liv. Väl fungerande fritidshem genomsyras av en tydlig värdegrund där barn i gemenskap med andra barn och sina lärare får möjlighet att utveckla sociala färdigheter och förståelse för andra.
Stort behov
Men, vi lider skriande brist på lärare i fritidshem. Behovet av fler behöriga och legitimerade lärare i fritidshem är mycket stort. Skolverkets prognos från 2019 visar att det finns behov av 9200 nya heltidstjänster fram till år 2033.
Åtgärder för att öka tillgången till utbildade lärare behöver vidtas skyndsamt och med kraft. En lösning är en forskarskola som skulle kunna bidra till att bibehålla och möjliggöra utbyggnaden av antalet utbildningsplatser på grundlärarutbildningarna med inriktning fritidshem. Svenska lärares kunskaper ska vila på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Vetenskapligt belagd kunskap om fritidshemmet behöver stärkas och behovet av forskning är stort.
I utredningen föreslås att flera lärosäten skyndsamt ges i uppdrag att planera och utveckla en utbildning på avancerad nivå för lärare i fritidshem. För att ge möjligheter till kompetensutveckling för lärare i fritidshem i hela landet och för att underlätta för deltagande studenter bör utbildningen utformas genom flexibla former och helt eller delvis på̊ distans.
Åtgärder för att öka tillgången till utbildade lärare behöver vidtas skyndsamt och med kraft
Utredningen föreslår att medel ska tilldelas Vetenskapsrådet med en önskan om att prioritera en forskarskola inom området pedagogik, pedagogiskt arbete, utbildningsvetenskap, barn- och ungdomsvetenskap eller motsvarande och med särskild relevans för fritidshemmet.
Utbildningsminister Mats Persson och skolminister Lotta Edholm har nu fått utredningen på sina bord och vi vädjar till våra politiker att se till barns bästa i Sverige, att se till att rekommenderade åtgärder kommer på plats.
Anna Klerfelt, docent i pedagogik med inriktning fritidshemspedagogik
Anna-Lena Ljusberg, fil. dr. i barn- och ungdomsvetenskap
Caroline Ljungberg, fil. dr. i Internationell migration och etniska relationer
Lena Boström, professor i pedagogik
Anders J. Persson, fil. dr. i filosofi
Per Nordén, fil. dr. i barn- och ungdomsvetenskap
Maria Hammarsten, fil. lic. i pedagogik med inriktning mot didaktik
Jan Gustafsson Nyckel, professor i utbildningsvetenskap
Helena Ackesjö, docent i pedagogik
Helene Elvstrand, docent i pedagogiskt arbete
Maria Norqvist, fil. dr. i pedagogiskt arbete
Karin Lager, fil. dr. i barn- och ungdomsvetenskap
Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap
Madeleine Arenhill Beckman, universitetsadjunkt i didaktik inriktning fritidshemmets verksamhet
Maria Hjalmarsson, professor i pedagogiskt arbete