Rysslands fullskaliga, olagliga och oprovocerade invasion av Ukraina är en avgörande brytpunkt för säkerheten i Europa och i vårt närområde. Rysslands anfallskrig har på ett fundamentalt sätt hotat den europeiska säkerhetsordningen. Det ledde till att Finland och Sverige våren 2022 ansökte om medlemskap i Nato. Och Danmark deltar sedan 1 juli 2022 fullt ut i EU:s säkerhets- och försvarspolitiska samarbete. Dessa förändringar har ett brett folkligt och parlamentariskt stöd i våra länder. Det betyder att Norden nu står mer samlat än någonsin tidigare på det säkerhets- och försvarspolitiska området.
Våra länder tar sitt ansvar för att aktivt vara med och forma det säkerhetspolitiska landskapet i vår del av Europa, i nära samarbete med våra demokratiska grannländer och våra allierade.
Allvarligt hot
Våra gemensamma utgångspunkter är att Ryssland utgör ett allvarligt hot mot den europeiska säkerheten under överskådlig tid och att USA:s säkerhetspolitiska engagemang och militära närvaro är av vitalt intresse för säkerheten i norra Europa.
Vi är eniga om att Europa måste fortsätta att axla en större del av ansvaret för sin egen säkerhet. Vi värnar om att investera i vår säkerhet och försvar och står bakom Natos målsättning att årligen använda minst 2 procent av bruttonationalprodukten till försvarsutgifter, som vi har åtagit oss i Vilniuskommunikén. Vi efterlyser en upptrappning av den europeiska försvarsindustrin.
Som EU:s tre nordiska länder understryker vi även vikten av ett närmare samarbete mellan EU och Nato.
Vi ger ett omfattande politiskt, militärt och ekonomiskt stöd till Ukraina, som vi är fast beslutna att stödja så länge det krävs.
Lång tid framöver
Vi står för en långsiktig, klarsynt och realistisk Rysslandspolitik, som bygger på en trovärdig avskräcknings- och försvarsförmåga. Vi hoppas att Ryssland utvecklas i fredlig och demokratisk riktning, men måste utgå ifrån – och förbereda oss på – att landet kommer att utgöra ett hot mot oss under en lång tid framöver.
Vi är med och utvecklar det säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet inom Norden, med de baltiska staterna och i norra Europa som helhet.
De nu undertecknade försvarssamarbetsavtalen med USA understryker att denna utveckling går hand i hand med en ytterligare förstärkning av den transatlantiska länken, som är av avgörande betydelse för Europas säkerhet, och som vi aldrig får ta för given.
Att våra tre länder nu, under loppet av 15 dagar, undertecknat bilaterala försvarssamarbetsavtal med USA är en naturlig fortsättning av denna utveckling och ett viktigt led i vår målmedvetna anpassning till förändrade säkerhetspolitiska förutsättningar.
Det samarbete som ska ske inom avtalens ram bygger på nationellt samtycke och full respekt för våra länders lagstiftning, suveränitet och internationella förpliktelser
Avtalen reglerar den rättsliga statusen för amerikansk militär vid närvaro i Finland Danmark och Sverige, och ger tillträde till militära anläggningar. Det möjliggör också utveckling av amerikansk militär infrastruktur i våra respektive länder.
Avtalen är samarbetsavtal. Det samarbete som ska ske inom avtalens ram bygger på nationellt samtycke och full respekt för våra länders lagstiftning, suveränitet och internationella förpliktelser. Samarbetet sker i enlighet med folkrätten.
Avtalen bidrar till stabilitet och säkerhet. De underlättar ett tidigt och effektivt militärt stöd av USA i ett försämrat säkerhetspolitiskt läge.
Verkar avskräckande
En amerikansk närvaro verkar avskräckande och kan förebygga uppkomsten av väpnade hot. Tillsammans tillgodoser avtalen försvarsbehov i olika geografiska riktningar, och kommer att utgöra en viktig grund för försvaret av norra Europa. Till exempel får såväl Östersjöområdet med in- och utlopp som Nordkalotten stödjepunkter för mark-, sjö- och luftstridskrafter.
Avtalen stärker säkerheten för såväl våra länder som USA, och för våra nordiska och baltiska grannländer. De är tillämpliga bilateralt, men kommer också att underlätta Natos försvarsplanering och bidrar till att stärka alliansen som helhet. Detta är av central betydelse för oss.
Inom kort kommer alla nordiska länder – som är djupt sammanbundna på nästan alla samhällsområden – för första gången också att ha samma allianstillhörighet.
Fredlig utveckling
Det är en styrka att Danmark, Sverige och Finland också bilateralt får effektiva och liknande samarbetsformer med USA. Det signalerar säkerhetspolitisk samstämmighet, stärker säkerheten i Nordeuropa och understödjer Natos gemensamma planering. Det är av stor vikt att Norge och Island redan har liknande bilaterala samarbetsavtal med USA.
Sverige, Finland och Danmark värnar om den europeiska säkerhetsordningen och folkrätten. Det bästa sättet att bidra till en fredlig utveckling är att förstärka vår förmåga att försvara oss, tillsammans med våra allierade. Genom att stärka våra nationella försvarsförmågor i nära samarbete med varandra och med USA bidrar vi till ett starkare Nato och till en ökad stabilitet i norra Europa.
Tobias Billström, Sveriges utrikesminister
Pål Jonson, Sveriges försvarsminister
Elina Valtonen, Finlands utrikesminister
Antti Häkkänen, Finlands försvarsminister
Lars Løkke Rasmussen, Danmarks utrikesminister
Troels Lund Poulsen, Danmarks försvarsminister