Vart fjärde barn i Sverige kommer under sin uppväxt att kontaktas av en vuxen på nätet i sexuellt syfte. På internet sprids dokumenterade sexuella övergrepp mot barn i rasande fart; under 2022 gjordes 32 miljoner anmälningar av misstänkt övergreppsmaterial, varav cirka 50 000 misstänks ha laddats upp i Sverige. Trots detta finns det i dag inga lagar som ålägger internetaktörer att bekämpa sexuella övergrepp mot barn.
I onsdags mötte en rad barnrättsaktörer justitieminister Gunnar Strömmer (M) för att prata om EU-kommissionens lagförslag för att skydda barn från sexuella övergrepp på nätet. Nu pågår det en diskussion om att ta bort möjligheterna att identifiera och förhindra nytt övergreppsmaterial och grooming. Det här är en förödande position att ta.
Minimera riskerna
Processen går till så här: Internetaktörer får i uppgift att lämna in riskbedömningar om hur de kan minimera riskerna för övergrepp på och genom plattformen. Är denna riskbedömning otillräcklig kan samordnande myndigheter be om ytterligare handlingsplaner. Om leverantören ändå inte lever upp till kraven kan myndigheten begära tvingande åtgärder och där det sista steget är att en domstol utfärdar beslut om att internetaktören måste vidta en specifik åtgärd. Både den samordnande myndigheten, de oberoende myndigheterna och domstolarna måste begränsa sig till vad som är absolut nödvändigt.
Om vi inkluderar grooming och nytt material i förordningen, men med rättssäkerhetsgarantier, kommer övergreppen att kunna förhindras så fort tekniken är tillräckligt tillförlitlig
Det är förståeligt att internetaktörer är kritiska till den nya lagstiftningen, eftersom förslaget innebär att de inte längre själva bestämmer vad de vill göra och hur mycket resurser som ska användas för att skydda barn på nätet.
Anledningen till diskussionen om att ta bort möjligheterna att identifiera och förhindra nytt övergreppsmaterial och grooming är att den teknik som används inte anses tillräckligt tillförlitlig. Här finns möjlighet för Sverige att föreslå ytterligare rättssäkerhetsgarantier i förordningen för att ställa minimikrav på teknikens tillförlitlighet eller krav på att den teknik som används först måste godkännas av EU:s dataskyddsstyrelse, men i stället förs det diskussioner om att ta bort förordningens främsta möjlighet att förebygga sexuella övergrepp mot barn.
Till skillnad från känt material är nytt material och grooming tidigare okänt av polisen och kan handla om pågående eller framtida övergrepp, vilket skulle innebära ett akut behov av upptäckt och anmälan till polis. En värld fri från sexuella övergrepp mot barn har länge låtit som en utopi, men den utopin skulle nu kunna bli verklighet.
Vanligaste arenan
Vi kan inte se de övergrepp som sker i ett barns eller en förövares sovrum, men vi kan se de övergrepp som händer i barns och förövares mobiler - som numera är den vanligaste arenan för sexuella övergrepp. Med en teknik som kan identifiera grooming kommer vi dessutom att kunna stoppa övergreppen innan de händer.
Vi förstår att det måste göras en kompromiss mellan barns rätt till skydd mot övergrepp och övriga användares integritet. En sådan kompromiss är att inkludera hela det nuvarande tillämpningsområdet - känt material, nytt material och grooming - men lägga till sådana rättssäkerhetsgarantier som nämns ovan.
Om vi inkluderar grooming och nytt material i förordningen, men med rättssäkerhetsgarantier, kommer övergreppen att kunna förhindras så fort tekniken är tillräckligt tillförlitlig. Tar vi bort grooming och nytt material från förordningen så kommer hela denna lagprocess behöva göras om efter att tekniken finns på plats. Det innebär många år av övergrepp mot barn som vi hade kunnat förhindra. Varje sekund räknas.
Elise Thoen, Människorättsjurist och chef för internationell policy och programverksamheten ChildX
Zandra Kanakaris, Generalsekreterare 1000 möjligheter
Anna Ernestam, Generalsekreterare SOS Barnbyar
Selma Koso, Generalsekreterare Paraply
Lena Morin Nilsen, generalsekreterare nxtME
Hermine Holm, Generalsekreterare Rise - Riksföreningen mot incest och andra sexuella övergrepp i barndomen
Kajsa Rietz, Generalsekreterare Novahuset
Maria Näslund, Verksamhetschef Treskablinoll
Cecilia Bödker Pedersen, Generalsekreterare Storasyster
Saga Stolt-Cruz, Verksamhetsansvarig Tjejzonen
Malin Roux Johansson, verksamhetschef RealStars
Malin Hansson, Chef för Policy & Tematik, Plan International Sverige
Gabriella Kärnekull Wolfe, Sakkunnig på ChildX och överlevare