Detta är en övervintring som ställer krav på medarbetare och ägare, men också på klok och långsiktig politik. Utan de åtgärder som sattes in i våras, och som förlängts stegvis, skulle många företag ha gått under och den redan höga arbetslösheten varit ännu högre.
Goda nyheter om vaccin ger oss alla ett stort hopp om att få slut på lidandet och permanent få ned dödstalen. Men det är naturligtvis också ett hopp för företagen. Att samhällen återigen kan öppnas upp och att vi kan övergå till någon form av normalitet är avgörande för framtiden.
Krisen inte över
Men vi måste – i detta hopp – inse att krisen är långtifrån över. Inte heller för näringslivet. Ett av tre företag uppger att deras existens är hotad om pandemin fortsätter och inga ytterligare åtgärder vidtas.
Att det behövs förstärkta politiska insatser är uppenbart. Av de 3,9 procent av BNP som avsattes i våras, så har krisåtgärderna för att rädda företag och jobb hittills bara utnyttjat 1,7 procent. Det finns alltså utrymme kvar för att se till att Sverige tar sig igenom detta och att företag och jobb finns kvar.
Det korta perspektivet handlar om klok krishantering och svenska företags och jobbs möjlighet att ta sig igenom pandemin. Här behöver politiken drivas i insikten om att krisen ingalunda är över.
Lagar efter läge
Det längre perspektivet handlar om att dra slutsatser av vad pandemi gör med ekonomin och med våra företag. Entreprenörer är uppfinningsrika och lösningsorienterade. Jag har dagligen kontakt med företagare som inte bara drabbats hårt av pandemin, utan som framför allt tillsammans med sina medarbetare försökt laga efter det svåra läget. Ekonomin står möjligen still ibland, företagen gör det aldrig.
Krisen driver tvärtom på omställningen. 83 procent av alla företag har ändrat sitt sätt att arbeta och bland de större företagen (med fler än 250 anställda) har 97 procent gjort det. Det är i sig inte så förvånande och vi ser ju alla hur arbetsvardagen förändrats. Men förändringarna går djupare än så. Sex av tio stora företag säger att effektiviseringen i verksamheten har varit större än normalt under pandemin. Fyra av tio svarar att man genomfört förändringar som inneburit nya kompetensbehov.
Men vi behöver också ett rejält kompetenslyft för att stärka en integration som riskerar att försvåras ytterligare av pandemin.
Ekonomin och företagandet kommer inte vara radikalt annorlunda efter pandemin. Men att många företag och arbetsplatser kommer att stå inför en delvis ny verklighet är ändå uppenbart. För en del kommer affärsmodeller och arbetssätt att förändras, för många innebär erfarenheten från det här året att man kommer organisera sig annorlunda, efterfråga annan kompetens och möta konkurrensen på nya sätt. Det handlar inte minst om den ytterligare skjuts för digitaliseringen som pandemin inneburit.
Stärk utbildningssystemet
Detta är en förändring som nu sker ute i företagen och som både politiken och arbetsmarknadens parter måste förhålla sig till på ett framsynt sätt. Det finns erfarenheter att ta vara på, men det kommer också att ställa krav på kloka beslut.
För det första behöver utbildningssystemet stärkas och utvecklas. Företagen kommer efterfråga ny och annan kompetens. Det ställer krav på varje steg i vårt utbildningssystem – från grundskolan till forskningen. Vi behöver en yrkes- och högskoleutbildning som bättre möter näringslivets behov och därmed ökar möjligheterna för studenterna att få bra jobb. Men vi behöver också ett rejält kompetenslyft för att stärka en integration som riskerar att försvåras ytterligare av pandemin.
Modernisera anställningsskyddet
För det andra behöver vi en reglering av arbetsmarknaden som är tidsenlig och som främjar konkurrenskraft och omställning. Det är mot den bakgrunden som Svenskt Näringsliv, PTK, Kommunal och IF Metall kommit överens om hur en modernisering av anställningsskyddet bör se ut. Hela innehållet i den överenskommelsen bör nu läggas till grund för lagstiftning
För det tredje behöver näringslivets konkurrenskraft stå i centrum för politiken för tiden efter pandemin. Sverige hade stora strukturella utmaningar redan före pandemin, och de riskerar nu att fördjupas ytterligare. Vi ser också hur näringslivets konkurrenskraft är en prioriterad fråga i de återstartsdiskussioner som förs i viktiga konkurrentländer som Tyskland och Frankrike. Andra länder kommer vässa sin politik på detta område. Sverige får inte halka efter. Det behövs en politik som stärker innovationskraften, främjar investeringar och grön omställning, utvecklar internationaliseringen och exporten, och som bygger ut den fysiska och digitala infrastrukturen.
Se framtiden med tillförsikt
Pandemin är en unik händelse för vårt samhälle och den kris som den innebär för ekonomin driver förändringar i näringslivet. När ekonomin har avstannat har de allra flesta företag ökat förändringstakten. Det är sättet att överleva, men det är också sättet att anpassa sig till ändrade förutsättningar.
Om den omvandlingsförmågan kombineras med rätt förutsättningar att ta sig igenom pandemin, så finns det anledning att se framtiden an med tillförsikt. Sverige har ett starkt och internationellt konkurrenskraftigt näringsliv. Det har varit grunden för vårt välstånd hittills och det kommer vara avgörande när vi tar oss ur pandemin. Men det kräver rätt förutsättningar och en politisk insikt om vad som har förändrats under det här året.
Jan-Olof Jacke, vd Svenskt Näringsliv