Elkrisen är inte över. Inte minst i södra Sverige är elräkningarna fortsatt en svår belastning för hushåll, företag och offentliga verksamheter. Solkraften har en stor potential att snabbt bidra till lösningen. Samtidigt som den nya solkraften pressar elpriserna, minskar den beroendet av gas från Ryssland och reducerar vår klimatpåverkan.
För bara några år sedan var det få som trodde på ett genombrott för markbaserade solparker i Sverige. Nu går det mycket snabbt, enligt en kartläggning från Svensk Solenergi:
– Den potentiella elproduktionen har mer än 20-dubblats på två år och de anläggningar som godkändes mellan 2020 och 2022 kan sammantaget producera minst 1,7 terawattimmar (TWh) el.
– De anläggningar som i dag väntar på besked från länsstyrelserna är generellt betydligt större än de tidigare och tillsammans kan de producera minst 4,1 terawattimmar el, vilket motsvarar användningen av hushållsel i 820 000 villor.
– Sammantaget kan de redan godkända och de anmälda parkerna inom några år producera 5,8 TWh el, vilket är lika mycket som årsproduktionen i en av de avstängda kärnkraftsreaktorerna vid Ringhals.
Bara i Skåne fanns det vid 2022 års utgång solparker med en möjlig elproduktion på 1,4 TWh som väntade på besked från länsstyrelsen. De skulle öka den skånska elproduktionen med 52 procent, pressa elpriset och göra en avgörande skillnad för företag, privatpersoner och offentliga verksamheter.
Ofta kan solparker kombineras med bete eller odling av exempelvis vall och grönfoder.
De utdragna prövningsprocesserna bottnar delvis i en oro att etablera solparker på jordbruksmark. Men för enskilda lantbrukare erbjuder solparker en möjlighet till inkomst som skapar förutsättningar för ett fortsatt och utvecklat lantbruk. Ofta kan solparker kombineras med bete eller odling av exempelvis vall och grönfoder. Parkerna som väntar på besked, och som delvis skulle etableras på jordbruksmark, skulle bara uppta en yta motsvarande 0,1 procent av Sveriges jordbruksmark eller 2,1 procent av den mark som idag ligger i träda.
Behovet av att mota nya elprischocker har inte minst understrukits av länsstyrelserna själva. Åtta länsstyrelser i södra Sverige konstaterade nyligen att höga elpriser får allvarliga konsekvenser för hela samhället. Bland annat riskerar nyinvesteringar och -etableringar inom näringslivet fördröjas eller förhindras. Man konstaterar också att det finns en allvarlig risk för följdeffekter i form av fler långtidsarbetslösa och ökad ojämlikhet.
En ny solpark kan anläggas på bara 12–18 månader, vilket är snabbare än något annat energislag. Redan till sommaren 2024 kan vi ha nya anläggningar i drift som kan pressa elpriserna under dagtid, när priserna är som högst och solparkerna producerar som bäst. Värt att notera är att under 2022 var elpriset i elområde 4 som allra högst under augusti, när solkraften kan ge ett stort bidrag.
Samvarierar bra
Solkraften kan inte ensam lösa elkrisen, men den samvarierar mycket bra med andra energislag. Solkraft och vindkraft producerar som mest el under olika säsonger, tider på dygnet och väderförhållanden. Solkraften levererar som allra bäst på sommaren när kärnkraften går i revision och när kraftvärmeproduktionen är som lägst.
Konkreta åtgärder kan snabbt bidra till en ökad elproduktion från solparker:
– Förkorta och förbättra prövningen. Solparker ska egentligen prövas genom en enkel samrådsprocess hos länsstyrelserna, men i praktiken blir det långa handläggningstider, krånglig byråkrati och orimligt många avslag. Det strider mot regeringens och energiminister Ebba Buschs tydliga ambition om att korta tillståndsprocesserna. Regeringen bör ta fram åtgärder som kraftigt kortar handläggningstiden, säkerställer likvärdig hantering och underlättar avvägningen mellan solparker och andra samhällsintressen.
Korta ledtiderna
– Säkerställ snabb och rättvis nätanslutning. I dag bromsar anslutningsprocessen till elnätet utvecklingen av solkraften. Energimarknadsinspektionen bör lämna förslag till åtgärder som kraftigt kortar ledtiderna för elanslutning lokalt och regionalt, med likvärdiga och rättvisa avgifter för solkraft i hela landet.
– Ta fram en nationell strategi för solkraft. Regeringen bör ge Energimyndigheten i uppdrag att ta fram en nationell strategi för solkraft, motsvarande strategin för en hållbar vindkraftsutbyggnad. Strategin bör inkludera ett planeringsmål för solkraft på 15 procent av elanvändningen eller 30 TWh år 2030. Planeringsmålet bör också delas upp i årliga etappmål som kan sättas i relation till prognoser för den ökade elanvändningen.
Solkraften är redo att leverera och det är dags att ge fler solparker klartecken.
Anna Werner, vd Svensk Solenergi
Gustav Alberius, Turn Energy
Holger Bang, Nordic Solar A/S
Peter Braun, European Energy
Andreas Brännström, Better Energy
Christoffer Caesar, Soltech
Christophe Desplats-Redier, Neoen
Thomas Jörgensen, BeGreen
Elin Lund, OX2
Erik Martinson, Svea Solar
Jonas Helander, EnergiEngagemang
Andreas Tunbjer, Helios Nordic Energy
Johan Öhnell, Solkompaniet
Harald Överholm, Alight