Föräldrar ska ha rätt att ta en ”thaimout” med barnen

Jag betraktar i dag mitt hemland där många lärare sliter hårt med stora klasser och nerskärningar, där köerna till BUP ringlar långa och där den psykiska ohälsan bland unga och vuxna kostar samhället miljarder. Ska vi då skuldbelägga människor som väljer att leva på ett annat sätt? skriver Jenny Fors, rektor på Lilla svenska skolan på Koh Lanta.

ANNONS

Den senaste tiden har ordet ”thaimout” använts som ett skällsord, som något skamligt och fult. Ordet härstammar från en tid för inte allt för länge sedan när det ansågs utvecklande att ta en paus från ekorrhjul i Sverige och se värdet av att uppleva en annan kultur.

Ordet betyder att föräldrar på olika sätt tar möjligheten att bo och verka en kortare eller längre tid i Thailand samtidigt som barnen går i en svensk skola där. Kan det finnas ett mer modernt och angeläget ord än just ”thaimout”?

Som rektor på Lilla svenska skolan på Lanta i Thailand följer jag debatten i Sverige med förvåning. Jag betraktar i dag ett hemland där många lärare sliter hårt med stora klasser och nerskärningar, där köerna till BUP ringlar långa och där den psykiska ohälsan bland unga och vuxna kostar samhället miljarder. Ska vi då skuldbelägga människor som väljer att leva på ett annat sätt?

ANNONS

Små klasser

Den senaste tiden har skoldebatten bland annat handlat om vite – böter till föräldrar som brutit mot skolplikten – trots att deras barn har gått i svensk skola. Jag ställer mig frågande till några av de motiveringar kommuntjänstemän ger, till exempel när en vårdnadshavare ska arbeta eller studera utomlands och kommunen avslår ansökan om att fullgöra skolplikten på annat sätt med motiveringen att “den andre vårdnadshavaren kan stanna i Sverige med barnen”.

För vem är det beslutet bäst?

Eleverna på Lilla svenska skolan följer inte bara den svenska läroplanen och garanterade undervisningstiden, de har dessutom förmånen att undervisas i små klasser och av behöriga lärare med lång erfarenhet.

I många delar av landet fungerar samarbetet bra, men en del rektorer och kommuner nekar i dag elever möjlighet till den skolgången, trots att de i sin yrkesroll har möjlighet att ge barnen upplevelse för livet på en skola som är ett fullgott alternativ till hemskolan. Här kan vi se hur bra många barn och föräldrar mår av att få bo i en annan kultur och klimat några veckor eller månader. Hur ett enklare liv kan ge något så värdefullt som tid tillsammans.

I ett demokratiskt, rörligt och modernt Sverige anser jag att det är dags att låta barnets bästa stå i centrum för besluten

Låt oss inte glömma att skolplikten har ett viktigt syfte; att säkerställa barns rätt till utbildning och att upptäcka och kunna agera när barn far illa. Det finns däremot ingen anledning för kommuner att missbruka den makten.

ANNONS

Frånvarorutiner, skolplikt och ledighetsansökningar kan därmed inte generaliseras, utan den individuella bedömningen är viktigare än någonsin.

I ett demokratiskt, rörligt och modernt Sverige anser jag att det är dags att låta barnets bästa stå i centrum för besluten. För att avgöra vad som är bäst för barnet krävs en ökad dialog mellan rektorer och vårdnadshavare för att fatta beslut utifrån barnets behov och bästa.

Jenny Fors, rektor på Lilla svenska skolan Lanta i Thailand

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS