Ryssland kommer inte att bli en välfungerande stat bara för att Putin försvinner – det korrupta system som Kreml byggt har ett starkt grepp om så gott som alla institutioner, skriver debattörerna.
Ryssland kommer inte att bli en välfungerande stat bara för att Putin försvinner – det korrupta system som Kreml byggt har ett starkt grepp om så gott som alla institutioner, skriver debattörerna. Bild: AP-TT

Folklig resning det enda som kan bryta förtrycket i Ryssland

Navalnyjs död har fått många ryssar att öppet visa sin sorg och missnöje med Vladimir Putins regim, trots att de utsätter sig för fara genom att göra det. Det visar att det finns en vilja till förändring och nu mer än någonsin behöver demokratirörelsen i Ryssland allt tänkbart stöd från Sverige och andra västländer, skriver Malin Fagerberg Wikström och Maria Hamberg.

ANNONS

När nyheten om den ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyjs död offentliggjordes, fick ett några år gammalt klipp där han uppmanar till fortsatt kamp i händelse av att han dödas återigen fart i sociala medier. Trots de uppenbara riskerna bildades kilometerlånga köer av människor vid hans grav kort efter hans begravning. De som samlades skanderade bland annat nej till kriget, ord som inte är tillåtna i dagens Ryssland. Den stora ansamlingen människor blev en tydlig protestyttring i ett land där varje gatuprotest blivit omöjlig. Det finns, och har alltid funnits modiga ryssar som är villiga att trotsa maktens förtryck. Men i takt med att fler repressiva lagar införs och att myndigheternas grepp ökar riskerar de som är redo att protestera att bli färre.

ANNONS

Korrupt system

Ett starkt och aktivt civilsamhälle är inte bara avgörande för att uppnå en demokratisk förändring i Ryssland. Det är också en förutsättning för att nå stabilitet och fred i hela regionen på lång sikt. Ryssland kommer inte att bli en välfungerande stat bara för att Putin försvinner – det korrupta system som Kreml byggt har ett starkt grepp om så gott som alla institutioner. Dessutom har år av manipulation och förtryck passiviserat en stor del av befolkningen. Men även om förutsättningarna för att det ska ske något omvälvande i närtid är små, visar historien att när förändring i auktoritära länder väl sker, sker den ofta snabbt. Inte sällan har omvärldens moraliska och finansiella stöd till de som kämpar för demokrati och mänskliga rättigheter varit en bidragande orsak till framgång.

Att stödja ryssar som aktivt arbetar mot kriget i Ukraina och repressionen i hemlandet – både de som är kvar i Ryssland och de arbetar i exil – måste därför få större prioritet. Östgruppen samarbetar sedan flera år med ryska människorättsförsvarare inom vitt skilda områden. De har, mot alla odds, lyckats avslöja både skandaler och maktmissbruk och på olika sätt bidragit till att öka medvetenheten om de övergrepp som regimen begår. Vad de efterfrågar allra mest är ökade resurser och möjligheter att kunna resa in och bli hörda i Europa. Här har Sverige en viktig roll att spela:

ANNONS

För det första måste demokratibiståndet till Ryssland öka betydligt. Trots att villkoren i dag är tuffare än någonsin finns både kapacitet och vilja hos de flesta aktörer att utöka sin verksamhet, såväl inuti som utanför Ryssland. Genom att öka resurserna till den ryska demokratirörelsen kan den växa, utföra ett mer effektivt arbete och nå ut till fler.

Bild: Frida Forsberg

De har, mot alla odds, lyckats avslöja både skandaler och maktmissbruk och på olika sätt bidragit till att öka medvetenheten om de övergrepp som regimen begår

För det andra måste både svenska och europeiska beslutsfattare lyssna till representanter från det ryska civilsamhället. Många ryska aktivister, journalister och oppositionspolitiker som har flytt till EU är redo att bidra med sin kunskap för att utforma effektiva strategier för att främja demokrati i Ryssland. Genom att involvera dem i en regelbunden dialog kan vi dra nytta av deras insikter. Dessutom behöver visumprocedurerna underlättas för de demokratiaktivister som ännu är kvar i Ryssland eller befinner sig i tredje land men som vill kunna resa in i EU för att dela med sig av sina erfarenheter. I dag är det oerhört krångligt att ta sig till Europa och de som lyckas få visum får ofta enbart korttidsvisum.

För det tredje måste ryska aktivister få en trygg plats att verka från när de inte längre kan vara kvar i Ryssland. Sverige bör arbeta för ett gemensamt system för humanitära visum inom EU och erbjuda möjligheter för demokratiaktivister att fortsätta sin kamp för demokrati härifrån. Det handlar inte om att släppa in ryska krigsivrare som insett att de ekonomiska sanktionerna gjort vardagen svår att uthärda. Det handlar om stötta de som aktivt verkar för att ett annat, demokratiskt och fredligt Ryssland ska bli möjligt.

ANNONS

Fortsätta isolera eliten

I helgen går Putin mot ytterligare en mandatperiod som president när de ryska vallokalerna stänger efter helgens ”val”. Givetvis ska Sverige och EU även framöver fortsätta att isolera den ryska eliten och göra allt vad som krävs för att stoppa Rysslands krig mot Ukraina. Men det måste gå att hålla flera saker i huvudet samtidigt – det ryska civilsamhället behöver omvärldens stöd. Det skulle inte minst hedra minnet av Aleksej Navalnyj och hans vision om ett fritt och rättvist Ryssland.

Malin Fagerberg Wikström, ordförande Östgruppen

Maria Hamberg, programansvarig och sakkunnig Ryssland, Östgruppen

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS