Regeringen och Folkhälsomyndigheten hävdar att Sveriges strategi bygger på att skydda riskgrupper mot covid-19. Samtidigt utsätts riskgrupperna för daglig livsfara genom den senfärdiga och avvaktande hållning som kommit att känneteckna såväl regeringen som Folkhälsomyndigheten och frågan är om inte dessas agerande och svensk byråkrati är ett lika stort hot mot våra riskgrupper som själva viruset.
Det har länge varit känt att det förekommer pre- och asymtomatisk smittspridning. Från USA har det kommit uppgifter från bland annat immunologen dr. Anthony Fauci i Vita Husets arbetsgrupp mot coronaviruset att uppemot 50 procent av smittade kan vara symptomfria. Liknande uppgifter har kommit från Kina. Detta är anmärkningsvärda siffror men också oroande eftersom dessa bärare då kan smitta andra.
Samma tröghet
Några grundläggande skyddsregler vore att testa all personal som har kontakt med riskgrupper och att man bär munskydd i arbetet. När det gäller munskydd har Folkhälsomyndigheten tidigare hävdat att dessa inte hjälper men tycks nu ändra sig eller åtminstone tveka.
Samma tröghet har Folkhälsomyndigheten uppvisat beträffande riskerna för spridning och hur viruset smittar. Länge hävdade man att det endast spreds genom droppsmitta trots att det fanns rapporter internationellt om inslag av aerosol, det vill säga luftburen smitta. Detta i sin tur har skapat en ovilja att erkänna betydelsen av munskydd. Samtidigt vet man att dessa utgör ett visst skydd mot just droppsmitta och att de fångar in partiklar från utandningsluften. Nu har Sverige fått ett problem med smittspridning på äldreboenden i Stockholm och på en del andra orter. Det är inte osannolikt att detta hade kunnat förhindras med en mer proaktiv hållning. På ett äldreboende i Stockholm krävde facket att munskydd skulle användas och fick stöd för detta av Arbetsmiljöverket. Nu larmar även kommunal Väst om ett eventuellt skyddsstopp inom äldreomsorgen. Vårdtagarna har dock ingen sådan möjlighet att begära skyddsstopp för den risk de dagligen utsätts för.
På en direkt fråga den 7 april till Humana, som är en av de större aktörerna inom äldrevården, om varför personalen inte använder munskydd på deras äldreboenden, hänvisar man till Folkhälsomyndigheten och deras kvalitetsdirektör svarar: ”Folkhälsomyndigheten är väldigt tydlig med att munskydd inte ensamt löser smittrisken utan det handlar om en kombination av åtgärder: basal hygien, stanna hemma om man har symtom, använd skyddsmaterial på korrekt sätt vid rätt situation.”
Poängen med munskydd är inte heller att de bör användas för att det är helt bevisat att de hjälper, utan för att man ännu inte vet säkert.
Återigen fördröjer man en enkel säkerhetsåtgärd genom att hänvisa till att frågan är komplex. Men att munskydd inte ensamt löser smittorisken betyder inte att dessa inte bör vara med i en kombination av åtgärder för att skydda riskgruppen. Poängen med munskydd är inte heller att de bör användas för att det är helt bevisat att de hjälper, utan för att man ännu inte vet säkert. Trots att det nu publicerats nästan tvåtusen vetenskapliga artiklar om covid-19 är viruset fortfarande så pass nytt att man lär sig nya saker varje dag. Vi har endast tre månaders forskning att bygga på. Men poängen med beredskap och riskhantering är att det är bättre att agera snabbt och för mycket. Det är så att säga bättre att missta en sten för en varg än en varg för en sten. Regeringen och FHM:s agerande i nuläget skyddar inte på bästa sätt riskgrupperna utan utsätter såväl dem som vårdpersonalen för onödiga och potentiellt livshotande risker.
Den svenska regeringen bär det yttersta ansvaret för den uppkomna situationen men tycks ha abdikerat allt ansvar till Folkhälsomyndigheten. På samma sätt har man dumpat ansvaret för barn i skola till enskilda kommuner, rektorer eller familjer. Varje dag hålls skolor öppna och enskilda mammor måste våndas inför beslutet om de ska skicka sitt barn till skolan. Många väljer att hålla dem hemma,
Eftersom den svenska strategin och bedömningen så uppenbart avviker från resten av världen är det extra viktigt att Folkhälsomyndigheten nu offentliggör sina modeller och antaganden så att dessa kan granskas av forskarsamhället och allmänheten. En sådan transparens borde vara självklart i ett öppet samhälle.
Behovet av omfattande tester
En positiv utveckling är att Folkhälsomyndigheten nu har insett behovet av omfattande tester för att bekämpa pandemin och därför förbereder sådana i större skala. Några ytterligare säkerhetsåtgärder som omedelbart borde införas är:
- Krav på munskydd för all personal som arbetar med riskgrupper, inklusive hemtjänsten och äldreboenden. Testa också all personal.
- Besluta i likhet med Helsingfors att sätta Stockholm i karantän under kommande veckor. Detta för att begränsa spridningen från smittans epicentrum till resten av landet.
- Inför frivillig skolgång under resten av vårterminen. Det finns ingen anledning att dumpa ansvar för att skydda barn mot smitta på enskilda mammor eller enskilda rektorer.
- Testa alla yrkesverksamma som har influensaliknande symptom.
Jens Stilhoff Sörensen, Docent och lektor, globala studier, Göteborgs universitet.
Leif Eriksson, Lektor, globala studier, Göteborgs universitet