Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Grekland har återkommande bett övriga EU om hjälp och enbart mötts av tystnad. Under årets första veckor har ett fåtal länder börjat agera för dessa barn. Allt fler EU-länder hade redan innan helgen sett att situationen är en så pass omfattande humanitär katastrof att det inte går att vänta, skriver debattörerna. Bild: Petros Giannakouris

Flyktingkatastrofen i Grekland kräver att Sverige tar hand om barnen

Efter helgens katastrofala utveckling längs gränsen mellan Grekland och Turkiet måste nu Sveriges regering omedelbart följa de länder som öppnat upp för att skydda barnen i den akuta humanitära katastrof som sker i Grekland, skriver bland andra Jacob Flärdh, generalsekreterare Child 10.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Efter Turkiets beslut att öppna gränserna mot Europa ökar trycket enormt på Grekland som första mottagandeland och tusentals flyktingar försöker nu ta sig över gränsen mot Europa.

Redan innan helgens utveckling var flyktinglägret Moria på ön Lesbos ett läger överbefolkat långt över bristningsgränsen där cirka 20 000 människor varav 42 procent av dem är barn, lever på en plats avsedd för cirka 3000 personer. Över 1000 barn utan medföljande vuxen lever i skogen, utanför lägret, helt utan skydd. Utöver den eskalerande situationen vid Evros i norra Grekland har de senaste dagarnas utveckling också präglats av våldsamma upplopp, demonstrationer, ryktesspridning och attacker mot såväl flyktingar som hjälporganisationer på Lesbos. I detta kaos är det i första hand barn som försvinner och nu måste det till akuta omhändertaganden av de barn som lever helt utan skydd.

Vittnar om övergrepp

Child 10 samarbetar med och stödjer flera gräsrotsorganisationer i Grekland som arbetar direkt med barn i parker, på gator och i flyktinglägren. Vi och våra partnerorganisationer ser hur den allt värre humanitära katastrof som pågår leder till att barn, vissa inte äldre än 6-7 år, redan lever utan säker tillgång till vatten eller mat, ute i skogen, i små tält. Barn i lägren vittnar om övergrepp, droger och våld utan möjlighet till skydd. Barn berättar att de blir sjuka utan möjlighet till vård. Barn som berättar att de är törstiga men inte vågar gå hämta vatten av rädsla för att bli våldtagna.

1200 ensamkommande barn beräknas nu vara försvunna i Grekland och det kaos som nu än förvärrat situationen för barnen på flykt innebär med säkerhet att detta antal kommer öka dramatiskt närmsta veckorna.

Det ökande våldet samt den förstärkta kontrollen från grekiska regeringen gör det också allt svårare för hjälporganisationer att tillhandahålla stödinsatser. 1200 ensamkommande barn beräknas nu vara försvunna i Grekland och det kaos som nu än förvärrat situationen för barnen på flykt innebär med säkerhet att detta antal kommer öka dramatiskt närmsta veckorna.

De brott mot mänskliga rättigheter som sker genom Greklands gränsbevakning och flyktingmottagning, ska dokumenteras, granskas och utkrävas ansvar för.

Humanitär katastrof

Men oavsett Greklands eget agerande måste nu övriga medlemsstater ta ansvar för dessa barn som flytt krig och förföljelse och efter månader av övergrepp slutligen nått EU:s territorium. Grekland har återkommande bett övriga EU om hjälp och enbart mötts av tystnad. Under årets första veckor har ett fåtal länder börjat agera för dessa barn. Allt fler EU-länder hade redan innan helgen sett att situationen är en så pass omfattande humanitär katastrof att det inte går att vänta. Serbien och Frankrike har redan lovat att ta emot vissa av de mest utsatta barn från Grekland och senast Finlands migrationsminister har öppnat upp för att också ta emot dessa barn.

I de akuta förhandlingar om gräns- och migrationspolitik som nu närmsta dagarna kommer att ske inom EU för att hantera situationen vid gränsen mot Turkiet får inte dessa löften tappas bort utan måste istället följas av övriga medlemsstater. De barn som redan är extremt utsatta är nu i allt större fara att försvinna.

Krävs gemensamt ställningstagande

Barnkonventionen har sedan årsskiftet blivit lag i Sverige. Med det beslutet har Sverige visat hur viktigt det är med barns rättigheter. Ytterligare ett EU-land som ställer upp för dessa barn nu dessa dagar skulle kraftigt öka pressen på övriga medlemsstater att följa efter. Nu krävs också från Sveriges regering ett gemensamt ställningstagande för en omedelbar relokalisering av de mest utsatta barnen som redan är i Grekland. Det samtidigt som EU måste hitta en långsiktig och humanitär lösning baserat på människors rätt att söka asyl och omedelbart agera i och med den skenande katastrofala situationen för flyktingar i och på väg mot Grekland.

Jacob Flärdh, generalsekreterare Child 10

Sara Damber, ordförande och grundare, Child 10