Flera trender tyder på en negativ utveckling för svenska företag. Den första trenden syns i Småföretagarnas riksförbunds undersökningar av antalet aktiva företagare med fast arbetsplats. Medan det finns drygt en miljon företag i Sverige, är många av dem investeringsobjekt eller vilande. Före krisen fanns det 350 000 aktiva små och medelstora företagare i Sverige. Idag finns det 22 700 färre, eftersom krisen har medfört en stor utslagning av aktiva företag.
Nyckelfaktor för sysselsättning
Detta är oroväckande, eftersom arbetslösheten är lägre och sysselsättningen högre bland de kommuner som har en högre andel aktiva företagare. En procent högre andel företagsamma bland befolkningen i åldrarna 20–79 år korrelerar mot knappt 1,5 procent lägre arbetslöshet. För utrikesfödda rör det sig om 3,8 procent lägre arbetslöshet. Även en liten minskning av koncentrationen aktiva små och medelstora företag kan leda till en stor ökning av arbetslösheten, framför allt bland utrikesfödda. Att en stor del av Sveriges jobbskapare har slagits ut är ett allvarligt varningstecken.
Den andra oroväckande trenden är att en stor andel av företagarna i Sverige har passerat pensionsåldern, samtidigt som få unga blir företagare. I Västsverige är en tredjedel av företagarna 65 år eller äldre. Men i Småland med öarna, Norra Mellansverige och Mellersta Norrland är andelen hela 40%. I Övre Norrland är strax under hälften av företagarna vid eller över pensionsåldern.
Svårare på landsbygden
De företag som slogs ut i Göteborg och andra storstäder under coronakrisen kommer sannolikt att snart ersättas av nya verksamheter, då möjligheterna är många i storstaden. Men de kommuner i Västsverige och övriga landet som är mera glesbefolkade och har en tradition av industri riskerar få det betydligt svårare. Vi vet att det finns ett massivt intresse från omvärlden i att investera i en grön industriell förnyelse, så att nya gruvor, ny tillverkning och nya serverhallar byggs i Sverige. Men bristen på konstruktiv näringspolitik sätter stopp för utvecklingen. När det inte går att få ens besked om tillstånd eller elektricitet till befintliga eller nya fabriker i Sverige, görs investeringarna i andra länder.
Till och med Boliden, som spelat en avgörande roll för Sveriges välståndsresa, funderar nu på att lämna Sverige på grund av en byråkrati som sätter stopp för nya satsningar.
På den globala marknaden finns efterfrågan på den svenska basnäringens produkter, men i stället för att växa har svensk basindustri stagnerat. Byråkratin kring tillståndshantering, framför allt på miljösidan, har till exempel lett till att nya gruvor inte öppnas i Sverige – trots att de skulle vara lönsamma. Till och med Boliden, som spelat en avgörande roll för Sveriges välståndsresa, funderar nu på att lämna Sverige på grund av en byråkrati som sätter stopp för nya satsningar. Näringspolitiken behöver läggas om, så att kommunerna med en industritradition kan bli en del av Sveriges framtid, i stället för att falla efter.
Nima Sanandaji, teknologiedoktor och författare
Erik Sjölander, näringspolitisk talesperson Småföretagarnas Riksförbund