Risken är stor att vi håller på att förvandla livet till en sjukdom. Det är en sak att få höra att det är normalt att bli nedstämd och orolig när livet gungar och få möjlighet att samtala, vila och kanske ta långsamma promenader. En helt annan sak att få diagnosen depression och antidepressiva preparat. Det senare sker i mycket hög utsträckning.
Människor som söker hjälp inom primärvården och får diagnosen ångest och/eller depression får nämligen till 90 procent psykofarmaka och endast 20 procent erbjuds samtal. Trots att Socialstyrelsens nationella riktlinjer rekommenderar psykologisk behandling vid lätt till måttlig depression.
Kön, ålder och plånbok påverkar också vilket stöd som ges. Kvinnor med låg socioekonomisk position löper störst risk att drabbas av depression och får oftare tabletter i stället för samtal. Men också äldre och ungdomar drabbas av den ojämlika hälso- och sjukvården.
Större risk för kvinnor
Samtidigt mår fler människor allt sämre – den psykiska ohälsan är utbredd i alla delar av samhället och det är framförallt bland kvinnor i alla åldrar som den psykiska ohälsan ökar kraftigt. Förskrivningen av antidepressiva medel och även sömnmedel ökar och sjukfrånvaron är fortfarande hög, främst bland lågutbildade kvinnor. Av de pågående sjukfallen i Västra Götalandsregionen är cirka 65 procent kvinnor och 35 procent män. Risken att påbörja ett sjukfall med psykisk diagnos är avsevärt högre för kvinnor än för män och högst för både kvinnor och män i åldern 30–39 år och som har barn. Men det finns också risk för att sjukvården missar att fånga upp mäns depressioner eftersom de oftare söker för fysiska symptom och normen för psykisk ohälsa är ”kvinnlig”.
Detta måste vi tala mer om
Även ungdomars psykiska ohälsa samt självmordsförsök och genomförda självmord ökar. Barn och ungdomar vars uppväxtförhållanden präglas av ekonomiska problem är mer utsatta när det gäller den psykiska hälsan. Det finns också ett tydligt samband mellan arbetslöshet och den psykiska ohälsa bland ungdomar som vi måste tala mer om. Ungdomsarbetslösheten i riket (15-24 år) är nu uppe i 22,1 procent enligt SCB (siffran justerad för säsongsvariationer) och är den högsta i Norden.
I nuläget är utbudet av stöd vid psykisk ohälsa både ojämlikt och för begränsat. En alltför snäv syn på behandling kan leda till överförskrivningar av antidepressiva medel. Det visar en avhandling av Andreas Vilhelmsson, folkhälsovetare och doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö där det också framkommer att läkare och patienter har olika syn på vad som är psykisk ohälsa. Resultaten visade att det finns en motsättning mellan patient och läkare i tolkningen av symptom på psykisk ohälsa. Patienterna kopplade symptomen till påfrestande yttre faktorer som till exempel separation, dålig ekonomi, stress på jobbet, arbetslöshet eller förlust av anhörig. Samtidigt upplevde de att läkaren avfärdade det genom att göra en omtolkning till medicinska problem som krävde läkemedelsbehandling.
Brist på jämställdhet
Men varför mår vi allt sämre när många får det allt bättre i Sverige? Frågan diskuteras i den nyutgivna antologin Håller vi på att förvandla livet till en sjukdom. Boken visar bland annat på sambanden mellan de ökade klyftorna mellan människor och brist på jämställdhet mellan kvinnor och män. Att ha ett arbete som gör det möjligt att försörja sig, vidareutbilda sig, påverka upplägget av arbetstiden, ha egen tid för återhämtning, kunna utöva friskvård, ha en jämställd relation med sin partner ökar den individuella förmågan att må bra och ta hand om sig.
Mediciner och sjukskrivningar räcker inte som lösningar. Nya arbetssätt måste utvecklas för att möta människors behov av stöd vid psykisk ohälsa. Ersättningssystemen inom primärvården behöver förändras så att de bättre stödjer arbetet med patienter med psykisk ohälsa. Vi föreslår att:
* Utbudet av olika samtalsformer utökas både inom och utanför hälso- och sjukvården.
* Personal inom primärvården behöver ges bättre förutsättningar att pröva nya arbetssätt som stärker det friska i stället för det sjuka.
* Fler frisk- och sjukvårdsaktörer ges utrymme att samarbeta.
* Nationella riktlinjer måste följas och uppföljning av följsamhet måste ske.
* Kunskapen om sambanden mellan kvinnors och mäns livsvillkor ökar och hur dessa påverkar den psykiska hälsan ökar.
* Informationen om för- och nackdelar med olika behandlingsmetoder och olika vägar till bättre psykisk hälsa förbättras så att patienter kan göra aktiva val.
* Konst- och kultur, film, musik, dans är en outnyttjad hälsopotential som kan användas för att förebygga ohälsa.
Jeanette Bäfverfeldt
utvecklingsledare Kunskapscentrum för Jämlik vård i Västra Götalands-regionen
Sylvia Määttä
chef för Kunskapscentrum för Jämlik vård i Västra Götalandsregionen
Ingela Heimann
försäkrings- medicinskt ansvarig i Västra Götalandsregionen