Genom historien har tekniska framsteg inom energi, kommunikation och medicin flyttat gränserna för vad som är möjligt. Nu står vi inför ett nytt tekniksprång av fortsatt digitalisering och AI-teknologier.
Utgångspunkten för arbetet med STEM-strategin är att få fler unga intresserade av tekniska utbildningar, vilket i praktiken innebär tre- eller femåriga ingenjörsutbildningsprogram. Under många årtionden har det ropats på insatser för att få fler unga – inte minst fler unga kvinnor – att söka sig till sådana utbildningar. Resultatet efter dessa årtionden av ansträngningar och utredningar är tämligen magert. Kanske är det inte studenternas utbildningsval utan utbildningarnas utformning som är problemet.
Forskning om digitala färdigheter har pekat ut tre kategorier som centrala för att lösa kompetenspusslet: teknisk expertis, generella användarkompetenser och så kallade kompletterande icke-tekniska kompetenser. Den tekniska expertisen är nödvändig men utgör en förhållandevis liten andel av den totala efterfrågan på arbetsmarknaden. Behovet av djup expertis minskar också med tiden när ny teknik mognar.
Förstå tillämpningsområdet
Den andra kategorin, generella användarkompetenser, handlar om att kombinera användandet av ny teknik med kompetens och erfarenhet från andra områden. För att till exempel dra nytta av AI inom media räcker det inte med ingenjörskompetenser utan man måste också förstå tillämpningsområdet. Den här typen av kompetens motsvarar störst förväntad efterfrågan på arbetsmarknaden just för att digitala verktyg och AI redan kan implementeras inom så gott som hela ekonomin.
På liknande sätt handlar den tredje kategorin, kompletterande icke-tekniska kompetenser, om kompetenser som ökar i efterfrågan när maskiner kan ta över vissa arbetsuppgifter. Ett återkommande exempel är förmågan att förmedla ett komplext innehåll utan att det missförstås. Därför är läs- och skrivkunnighet, men även retorik och logik, viktiga delar av det digitala kompetensbehovet. Sveriges Ingenjörer belyser i sin replik i GP den 7 mars att STEM-strategin behöver införliva självförtroende i matematik för att möta näringslivets kompetensbehov. Då krävs att fler bekantar sig med teknikrelaterade ämnen inom den högre utbildningen.
Danmark slår nu in på samma väg: mastersprogrammen läggs om mot större rörlighet mellan utbildningsbanor, och mellan studier och arbetsliv
En STEM-strategi för svensk konkurrenskraft i en ekonomi som präglas av digitalisering och en snabbt framväxande variation av AI-verktyg kan därför inte bara handla om ingenjörsutbildningar, utan borde i stället handla om hela utbildningssystemet.
Sveriges implementering av det så kallade Bologna-regelverket har tyvärr gjort att utbildningsvägarna har blivit mer stuprörsformade. Endast en bråkdel av de studenter som påbörjar en utbildning inom samhällsvetenskap eller humaniora hittar i dag över till inslag som ger tekniska kunskaper. Dessutom har utrymmet för ämnesbreddning inom tekniska utbildningar krympt. Både professorskollegiets förkärlek för akademisk fördjupning och universitetskanslersämbetets reglering av progression låser in studenter i ett system där en ”avancerad” examen innebär en femårig utbildning med specialisering inom ett område. Detta riskerar att försämra framtidens kompetensförsörjning.
Flexiblare regelverk
Så här behöver det inte vara. Nederländernas tillämpning av Bologna-regelverket är flexiblare med bland annat en breddande ”minor” på grundnivå och där många masterprogram utanför de tekniska eller medicinska områdena är ettåriga snarare än tvååriga. Danmark slår nu in på samma väg: mastersprogrammen läggs om mot större rörlighet mellan utbildningsbanor, och mellan studier och arbetsliv.
Den svenska regeringens STEM-strategi behöver ta intryck av dessa exempel och utvärdera hur utbildningsvägarna kan breddas så att STEM-utbildningar kan inkludera andra ämnen, och andra utbildningar kan få större inslag av STEM-ämnen. Vi bör också överväga att lägga om masterprogrammens uppbyggnad från långa, specialiserade utbildningsvägar med ständigt sjunkande lärarintensitet mot mer intensiva men kortare utbildningar.
Anders Broström, vd Entreprenörskapsforum, professor Göteborgs universitet och lärare vid KTH
Hannah Stutzinsky, Entreprenörskapsforum
Joakim Wernberg, forskningsledare Entreprenörskapsforum och lektor Teknik och samhälle vid Lunds universitet