Feltänkt att företag ska se till att det går att betala med kontanter

Riksbanken har rätt i att kontanthanteringen i samhället har stora brister. Men myndighetens förslag till lösningar bygger på ett principiellt feltänk om att det är kommersiella företag och inte staten som ska se till att den samhällsviktiga kontanthanteringen fungerar, skriver Nina Wenning, vd på Bankomat AB.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Den 15 december släppte Riksbanken sin Betalningsrapport 2022. Riksbanken konstaterar att det finns ett stort behov av kontanter, inte minst för människor i digitalt utanförskap och för samhällets krisberedskap.

Samtidigt drar Riksbanken slutsatsen att det finns stora brister i kontanthanteringen och att det krävs åtgärder. Jag vill gärna lyfta fram tre av Riksbankens förslag.

1. Köp med kontanter. Många butiker och restauranger tar i dag inte emot kontanter. Riksbanken anser att möjligheten att köpa samhällsviktiga varor och tjänster med kontanter måste lagfästas.

2. Manuella kontanttjänster. Det är i dag svårt att betala räkningar kontant och lösa in utbetalningar. Riksbanken anser att bankerna måste erbjuda manuella kontanttjänster.

ANNONS

3. Kontanttransporter. Riksbanken, bankerna och enskilda butiker köper i dag kontanttransporter av Loomis, som är det enda rikstäckande värdebolaget i Sverige. Riksbanken anser att både de själva och bankerna måste ha en plan för hur man ska transportera kontanter om Loomis skulle lämna Sverige, och att staten behöver ta ställning till om butikernas kontanttransporter ska vara beroende av en privat aktör.

Principiellt feltänk

Jag instämmer i problembeskrivningarna, men anser att Riksbankens förslag till lösningar bygger på ett principiellt feltänk om att det är kommersiella företag och inte staten som ska se till att kontanthanteringen fungerar.

De brister som finns i kontanthanteringen är en följd av att allt fler betalningar i Sverige görs digitalt i stället för med kontanter. När efterfrågan på kontanter minskar så minskar också de ekonomiska incitamenten för företag att erbjuda kontanttjänster, vilket har lett till att stora delar av kontanthanteringen i samhället har monterats ner.

Vi behöver ställa oss de här två frågorna: Är det verkligen rimligt att som Riksbanken föreslår tvinga kommersiella företag att bedriva olönsamma verksamheter? Bör det inte i stället vara statens ansvar att se till att en samhällsviktig verksamhet som saknar kommersiell bärkraft fungerar?

Behöver ta ansvar

Bankomats hållning i frågan är glasklar. Staten behöver ta ansvar för kontanthanteringen i samhället, antingen genom att själv erbjuda kontanttjänster eller genom att subventionera sådana tjänster. Jag har därför tre delvis andra lösningar än Riksbanken.

ANNONS

När det gäller problemet med att många aktörer inte tar emot kontanter, så vore det olyckligt att som Riksbanken föreslår tvinga vissa aktörer att hantera kontanter. Många företag har redan drabbats hårt av nedmonteringen av kontanthanteringen, då det har blivit betydligt dyrare att få tag på växelpengar och lämna in dagskassor. Ett lagstadgat krav att ta emot kontanter skulle slå hårt mot flera företag som redan nu går på knäna. Vad som i stället krävs är att staten ger subventioner som gör det mer attraktivt att hantera kontanter.

När det gäller bristen på manuella kontanttjänster och Riksbankens förslag om att bankerna nu måste erbjuda sådana tjänster, så behöver vi komma ihåg att när Kassagirot lades ner i höstas så var det på grund av bristande lönsamhet, trots statliga subventioner. Det är inte rimligt att nu tvinga andra privata aktörer som banker att bedriva denna verksamhet. Staten bör i stället återigen erbjuda rikstäckande kassaservice, så som det enligt lag var fram till år 2008.

Staten bör i stället återigen erbjuda rikstäckande kassaservice, så som det enligt lag var fram till år 2008

När det gäller risken för att Loomis lämnar Sverige så vill jag vidareutveckla Riksbankens förslag om vad de själva, bankerna och staten bör göra kring kontanttransporterna.

De banker som äger Bankomat gav i oktober oss i uppdrag att inleda ett förberedande arbete för att se över vad det skulle innebära att starta egen värdehantering. Syftet är då enbart att säkra kontanttransporter till våra egna automater, inte att sälja tjänster till andra aktörer.

ANNONS

Egen värdehantering

För annan värdehantering i samhället krävs andra lösningar. Här räcker det inte att Riksbanken planerar för hur de ska hantera sina kontanttransporter om Loomis lämnar Sverige och att staten tar ställning till om butikernas kontanttransporter ska vara beroende av en privat aktör. Vad som konkret krävs är att Riksbanken och staten antingen upprättar egen värdehantering eller ser om de kan upphandla tjänsten till ett konkurrenskraftigt pris.

Anna Kinberg Batra leder just nu Betalningsutredningen, där hon ska ta ställning till statens respektive näringslivets ansvar för kontanthanteringen. Anna Kinberg Batra har redan avslöjat att hon tycker att staten behöver ta ett större ansvar. Min förhoppning är att hon, när utredningen presenteras den 31 mars, tydliggör att detta också innebär ett finansiellt ansvar.

Nina Wenning, vd på Bankomat AB

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS