Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Den satsning som föreslås i regeringens budget har tyvärr inte förutsättningar att skapa tillräckliga resurser i förskolan för att alla barn ska omfattas av förskolans språkstödjande insatser, menar debattörerna. Bild: NTB
Den satsning som föreslås i regeringens budget har tyvärr inte förutsättningar att skapa tillräckliga resurser i förskolan för att alla barn ska omfattas av förskolans språkstödjande insatser, menar debattörerna. Bild: NTB

Förskolans organisation avgörande för barnens språkutveckling

Vilka satsningar tänker regeringen göra för att stödja det språkutvecklande arbetet i förskolan? Vi efterfrågar tydligare riktlinjer kring barngruppens storlek och en organisation där förskolans personal kan använda sin kompetens optimalt, skriver bland andra Elisabeth Mellgren, filosofie doktor i pedagogik, Göteborgs universitet.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

I regeringens budget för 2021 avsätts 100 miljoner per år, och totalt 350 miljoner fram till år 2023, för att stödja alla barns språkutveckling och ett språkutvecklande arbete i förskolan. Det ligger helt i linje med flera nationella utredningar och forskningsöversikter som specifikt fokuserat förutsättningar för att barn på ett framgångsrikt sätt ska kunna utvecklas till läsare. I höstens årliga sammanställning av barns och vuxnas läsvanor framkommer att vårdnadshavares läsning med sina barn minskar. Högläsningens betydelse har beaktats i den senaste revideringen av förskolans läroplan, där det tydliggörs att alla barn ska erbjudas att delta i högläsning i förskolan för att utveckla språk och ordförråd.

Bristfällig bokläsning i förskolan

Trots omfattande kompetensutvecklande insatser, visar forskning att bokläsning är bristfällig i förskolans undervisning, att arbetet varken är systematiskt eller innefattar planerade processer. I Skolverkets utvärderingar framgår att antal barn i gruppen är nära relaterat till tidsbrist för förskolepersonalens möjligheter både att delta i kompetensutvecklingsinsatser och att genomföra läslyftsaktiviteter. Det föranleder oss att fråga vilka satsningar på förskolan regeringen tänker göra för att stödja det språkutvecklande arbetet i förskolan? Ur ett forskningsperspektiv framhåller vi att det finns strukturella brister i förskolan för att skapa förutsättningar för läsning och språk- och kunskapsutvecklande samtal. Vi grundar detta antagande i studier och aktuell statistik om barngruppens storlek, som visar att antal barn i grupperna ökar och inte följer Skolverkets riktlinjer.

Antalet relationer i en grupp

Lärande, omsorg och språkutvecklande undervisning i förskolan är processorienterad och sker i samspel mellan barn och vuxna och mellan barnen i gruppen. Här är det av vikt att lyssna på professionen som kan sin verksamhet – lärande tar tid. En viktig aspekt i interaktiva lärprocesser är antalet möjliga relationer i en grupp. Ju fler barn, ju fler relationer för såväl personal som barn i gruppen. Antalet möjliga relationer är då betydligt mer relevant att fokusera på, än antalet individer. I en grupp med tolv individer finns det 66 möjliga relationer. Ökas antalet individer till 18 är det 153 möjliga relationer.

För att ha språkutvecklande och utmanade samtal i samband med högläsning är det viktigt att kunna arbeta både med mindre och större grupper av barn.

För att ha språkutvecklande och utmanade samtal i samband med högläsning är det viktigt att kunna arbeta både med mindre och större grupper av barn. Därför behöver förskolans strukturella förutsättningar tillåta möjligheter att arbeta både med grupporienterade aktiviteter och med individuella barn.

Vi framhåller att förskolan och alla barn som deltar där, ska ha tillgång till optimala materiella resurser såsom böcker, litteratur av olika slag och välutbildad personal som får god och kontinuerlig kompetensutveckling. Men det räcker inte – det krävs också resurser kopplade till strukturella faktorer för att skapa reella förutsättningar i förskolan för språkutvecklande undervisning. Planerad läsning ska då ingå som ett innehåll, på det sätt som det formuleras i förskolans läroplan.

Riktlinjer kring barngrupper

Vi efterfrågar därför tydligare riktlinjer kring barngruppens storlek och finansiering som säkerställer hög kvalitet i barnens utbildning och omsorg i förskolan enligt FN:s konvention om barnets rättigheter, liksom en hållbar arbetsmiljö för förskollärare och annan personal i förskolan för att kunna utöva sitt yrke och använda sin kompetens för att stödja barns språkliga utveckling och lärande.

Den satsning som föreslås i regeringens budget har tyvärr inte förutsättningar att skapa tillräckliga resurser i förskolan för att alla barn ska omfattas av förskolans språkstödjande insatser. Menar regeringen allvar med att Sverige ska ha en likvärdig förskola för alla barn, behöver man inse att stöd för kompetensutveckling och ökat bokbestånd enbart är tom symbolpolitik om det saknas förutsättningar i form av tid för planering och uppföljning för undervisande personal. Ett språkutvecklande arbetssätt är centralt i en förskola med hög kvalitet och det förutsätter en organisation där förskolans personal kan använda sin kompetens optimalt, i lämpligt organiserade barngrupper.

Elisabeth Mellgren, filosofie doktor i pedagogik

Jonna Larsson, filosofie doktor i Barn och ungdomsvetenskap

Panagiota Nasiopoulou, filosofie doktor i Barn och ungdomsvetenskap

Sonja Sheridan, professor emerita

Pia Williams, professor i pedagogik

Samtliga verksamma vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet

LÄS MER: Föräldrarna som väljer bort förskola för sina barn

LÄS MER: De har valt att bara ha ett barn