Ekots granskning rapporterar om en rad brister i barn- och ungdomspsykiatrins vård av 11-åriga Bryna som tog sitt liv förra året. Trots allvarliga symtom som ångest, självmordstankar och självskador fick hon endast medicin som behandling. Efter sex månader tog hon sitt liv i hemmet. Det är nu tid för att införa lex Bryna och lagstadga om ett brett utbud av behandlingsalternativ vid barn och ungas psykiska ohälsa.
Det är också hög tid att Sverige, i enlighet med FN:s barnrättskommittés uppmaningar, tar krafttag mot överförskrivningen av psykofarmaka till barn och unga. Sjukvården kan inte fortsätta bemöta psykiskt lidande hos barn och unga med tabletter som lösning på desperata rop på hjälp. Det behövs alternativ och alternativen behöver vara tillgängliga för alla, oavsett bostadsort och socioekonomisk status. Enbart behandling med mediciner bör inte längre tillåtas.
Första telefonkontakten
I dag är det inte ovanligt att unga får ett erbjudande om antidepressiva läkemedel redan vid första telefonkontakten med primärvården. Med tanke på att preparaten ofta har många och allvarliga biverkningar behöver fler behandlingsalternativ övervägas noggrant innan man i samråd med familjen väljer behandlingsväg. Så är oftast inte fallet idag. Inom psykiatrin har man hittills inte haft fokus på orsaker till psykisk ohälsa utan mer på att genom olika diagnoskriterier se mönster som resulterar i diagnoser. Diagnoser som sedan paras ihop med läkemedelsbehandling i första hand.
För att förstå ungas problem måste sjukvården försöka få en helhetsbild och förstå de ungas situation, bakgrund och sammanhang innan val av behandling. Forskning och kunskap finns och visar bland annat på tydliga samband mellan psykosocial belastning, så som trauma, och fysisk och psykisk ohälsa. För att läka trauma krävs i första hand andra behandlingar än läkemedel. Trauma som uppstått i relationer kräver ofta relationer för att läka. Sjukvården behöver fördjupa sig mer i kunskapen kring trauma och traumabehandlingar för att hjälpa människor att läka. Exempelvis kan trauma orsakas av mobbning, separationer, förälder med missbruk eller psykisk sjukdom och våld i hemmet.
Sjukvården behöver fördjupa sig mer i kunskapen kring trauma och traumabehandlingar för att hjälpa människor att läka
Reaktioner på trauma är naturligt och behöver förstås och bemötas som sådana och är egentligen reaktiva och inte patologiska om man kopplar det till livets påfrestningar. Det finns i dag ingen universell metod som kan läka trauma eller dess konsekvenser. Genom personcentrerat och individanpassat förhållningssätt kan man finna olika typer av behandlingar som kan bidra till läkning. För att vården ska kunna bli personcentrerad och individanpassad behövs ett brett utbud av behandlingsalternativ samt möjlighet för individen att få välja. One size doesn’t fit all.
På en del håll inom den offentliga vården erbjuds redan andra alternativ än psykofarmaka. Exempelvis psykoterapi, bildterapi, djur- och naturunderstödda terapier, dansterapi, medveten närvaro, andningstekniker, yoga, tapping och traumainriktade terapier så som EMDR och Somatic Experiencing. För att nämna några.
Fler må bättre
Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar att alla barn får undervisning i psykisk hälsa. Om skolhälsovården blev mer traumamedveten och dess uppdrag utvecklades till att omfatta WHO:s rekommendation om undervisning gällande vad man behöver för att må bra skulle sannolikt fler må bättre och inte behöva så omfattande hjälp som många av våra barn och unga idag gör. Om sjukvården också blev mer traumamedveten, personcentrerad och individanpassad samt erbjöd ett brett utbud av behandlingsalternativ skulle fler människor kunna nå psykisk hälsa. Och vi skulle slippa att förlora våra barn och unga alldeles för tidigt i suicid – helt i onödan.
Lasse Mattila, socionom och handledare i psykosocialt arbete
Maria Ingström, specialistläkare i allmänmedicin
Gustav Elmberger, master i klinisk psykologi