Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Sara kulturhus i centrala Skellefteå är ett väl synligt och långsiktigt hållbart inlägg i miljödebatten. Dock fortfarande med en grund i betong, skriver debattören. Bild: Jonas Westling / Svenskt trä
Sara kulturhus i centrala Skellefteå är ett väl synligt och långsiktigt hållbart inlägg i miljödebatten. Dock fortfarande med en grund i betong, skriver debattören. Bild: Jonas Westling / Svenskt trä

Förändra byggbranschen från grunden – sluta bygg i betong

Växthusgaser är vår tids största miljöproblem och betong är den största koldioxidboven i byggbranschen. En omställning till hållbart husbyggande är påbörjad. Nu behöver vi ett systemskifte även för betongens sista utpost – grundläggningen, skriver arkitekterna Joakim Kaminsky och Hans Eek.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

1994 kom en ny bygglagstiftning. Den innebar att det blev tillåtet att bygga höga hus i trä. Vi har alla sett vilken potential träbyggandet har och vilka steg den hållbara utvecklingen tagit sedan dess.

För tak, konstruktion och fasad finns i dag bra alternativ till betong. Det produceras många cirkulärt byggda hus men oftast har de en betongsula i botten.

Miljontals ton koldioxid

Enligt EU:s utsläppsstatistik var SSAB Sveriges enskilt största koldioxidutsläppare 2020. Stålbolaget släppte ut 4,55 miljoner ton koldioxid från masugnarna i Luleå och Oxelösund.

Tvåa på listan är betongproducenten Cementa.

Företaget, som ingår i den världsomspännande tyska koncernen Heidelberg Cement Group, dominerar den svenska cementmarknaden och släppte förra året ut 1,9 miljoner ton koldioxid från sina anläggningar i Slite och Skövde.

Cement används som bindemedel för att klistra ihop stenar och sand till betong. Koldioxiden frigörs dels när den brutna och malda kalkstenen hettas upp, dels från de bränslen som värmer kalkugnarna upp till nödvändiga 1 450 grader.

Nyligen röstade riksdagen ja till en tillfällig förlängning av Cementas tillstånd för kalkbrytning i Slite efter den sista oktober, trots att ansökan avslogs av Mark- och miljödomstolen. Ett riksdagsbeslut som Lagrådet säger kan strida mot grundlagen.

Cementa producerar 2,5 miljoner ton cement varje år i Slite. Minskad tillgång till betong skulle på kort sikt ställa till det för den svenska samhällsstrukturen. Ett hot mot byggbranschen, absolut, men samtidigt en utmaning och ett utmärkt tillfälle att utveckla nya lösningar som bidrar till klimatomställningen – och täcker byggbehovet.

Sverige släpper totalt ut nästan 50 miljoner ton koldioxid per år. Bygg- och fastighetssektorn står, enligt Boverket, för 22 procent av den siffran.

Gammal teknik

Betong har använts i alla tider. Hagia Sofia i Istanbul, ansett som ett arkitektoniskt mästerverk, har en kupol i betong. Pantheon i Rom likaså. Tekniken är gammal och de hus och konstruktioner i vårt samhälle som är gjorda i betong kräver självklart underhåll framöver. Där behövs cementen.

Men i nyproducerat är det miljömässigt kontraproduktivt.

I samarbete med ETC Bygg jobbar vi på att hitta alternativ till betong som grundläggningsmaterial.

För småhus och hus upp till tre våningar fungerar koljern utmärkt. Det är en husgrund i byggsats gjord av återvunnet glas, så kallad foamglas, helt utan inslag av betong och cellplast. Den väger 90 procent mindre än betong, har hälften så stort koldioxidavtryck vid tillverkningen och ingen torktid. Man kan börja bygga ovanpå samma dag som grunden är lagd.

Grund av svensk granit

När det gäller högre hus, som är tyngre, behövs grundläggning ner till fast mark under de bärande väggarna. En grundläggning som orkar bära – som betong gör.

Arkitekten Hans Eek på ETC Bygg är en av pionjärerna i Sverige då det gäller passivhus och hållbart byggande. Han och ETC Bygg har nu fått stöd av Boverket för att bygga det första flerbostadshuset i modern tid med en grund av svensk granit. Niovåningshuset i Malmö byggs i övrigt helt i trä, även hisschaktet.

Så här går det till.

Kraftiga stenbalkar i granit läggs vid de bärande väggarna. Balkarna isoleras utvändigt med foamglas, som är vattentätt och vattenavvisande, för att undvika köldbryggor. Det läggs också foamglas ovanpå.

Mellan och ovanför stenbalkarna hälls hasopor, ett granulerat skumglas som påminner om lecakulor. Det behövs en meter hasopor eftersom det inte har så stort värmemotstånd som mineralull eller cellplast. Ovanpå det läggs tio centimeter foamglas för att jämna av ytan. Resultatet blir ett färdigt golv, det är bara att lägga parketten rätt på. På betong kan man inte måla eller lägga ett golv förrän fukthalten är nere under 85 procent vilket tar sex till åtta månader.

Klimatfrågan består dels av att vi ska minska på driftenergin i våra byggnader, dels av koldioxidutsläppen från själva byggandet och så småningom även rivningen av huset.

Ett helhetsgrepp.

Omställningen till ett mer hållbart byggande är angelägen. Men den måste göras från grunden, där betongen ligger.

Svensk Betongs betongindikator visar hur mycket av den svenskproducerade betongen som används till husbyggen respektive infrastruktur. Hus står för 70 procent, 4 588 000 kubik. Infrastruktur för 1 630 000 kubik.

Omställningen till ett mer hållbart byggande är angelägen. Men den måste göras från grunden, där betongen ligger.

Det finns alternativ men det finns också svårigheter att ta sig förbi.

• Vi behöver nya beräkningsmodeller eftersom våra konstruktörer inte är vana vid att räkna på granitgrunder. Granit är ett naturmaterial och inte lika förutsägbart som betong.

• Vi behöver fler byggherrar som vågar satsa på okonventionella tekniker.

• Vi behöver, sannolikt, mer stöd till pilotprojekt som visar vägen framåt.

Den 8 september 2021 invigdes Sara kulturhus i centrala Skellefteå. Byggnaden, namngiven efter författaren Sara Lidman, är helt i trä, 20 våningar hög och tog tre år att bygga. Ett av världens högsta trähus. Och ett väl synligt och långsiktigt hållbart inlägg i miljödebatten. Dock fortfarande med en grund i betong.

Joakim Kaminsky, arkitekt och certifierad passivhusbyggare.

Hans Eek, arkitekt.