Följ upp kömiljarden med kronikermiljarden

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Den årliga kömiljarden har gjort sitt för att minska väntetiderna för vanliga sjukdomar. Nu behöver regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting gå vidare med stimulansåtgärder riktat till människor med kroniska sjukdomar.

Regeringens nya satsning på 450 miljoner över fyra år till de kroniskt sjuka är bara en början. Att utöka den satsningen skulle innebära att vården skulle ges större möjlighet att hitta och behandla alla de människor med kroniska sjukdomar som ännu inte fått diagnos och därmed rätt behandling.

Ett exempel på en kronisk sjukdom med ett stort mörkertal där många av de som fått diagnos inte får rätt behandling är Kol, kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Kol är inte okänd i vården. Mellan sex och åtta procent av befolkningen, det vill säga 500 – 700 000 människor, har sjukdomen som är den enda folksjukdom där dödligheten fortfarande ökar.

ANNONS

Trots att det finns utmärkta checklistor för diagnos, behandling och uppföljning i det nationella kvalitetsregistret Luftvägsregistret, har endast en av fem med Kol fått en diagnos. Att människor söker vård gång på gång utan att få diagnos är varken kostnadseffektivt eller humant.

Skjuter kostnaderna på framtiden

Sjukvården tycks inte inse, eller har kanske inte råd att ta reda på, att man egentligen har många fler patienter med Kol på sin vårdcentral än vad som finns dokumenterat. Det talas ibland om att man inte har råd att diagnosticera och behandla alla Kol-patienter som finns på en enhet. Detta resonemang innebär dock endast att man skjuter kostnaderna på framtiden samtidigt som de ökar kraftigt. Det är också lätt att glömma kostnaden för en patient som många gånger finns i sjukvården under en felaktig diagnos.

I Stockholm görs till exempel bara spirometrier på knappt två procent av de listade patienterna trots att man själv beräknar att man skulle behöva göra spirometri på cirka tio procent.

Varför är det så?

Lönar sig inte

Ett svar på varför endast en av fem med Kol får diagnos och behandling är att det för många vårdcentraler inte lönar sig ekonomiskt. Läs gärna den meningen igen. För visst borde väl vården bygga på omhändertagande av behov och inte på ekonomi?

ANNONS

De olika nationella kvalitetsregistren är verktyg för att stimulera till en bättre vård. Registren är viktiga instrument för uppföljning och utvärdering. Vi kan till exempel se hur hjärt-kärl- och diabetesregistren används och har använts för att höja kvaliteten i hjärtvården.

Här är den ekonomiska ersättningen för att registrera i olika kvalitetsregister tänkt att stimulera till kvalitetsarbete när det gäller de stora folksjukdomarna.

Tyvärr fungerar det inte alltid så ute i landstingen.

Olika ersättning

I Västra Götaland där Luftvägsregistret för astma och Kol startade för fyra år sedan, ges inte samma ekonomiska ersättning för att registrera i Luftvägsregistret som i till exempel det Nationella Diabetesregistret. Med tanke på att de flesta vårdcentraler i Västra Götaland i dag registrerar i det Nationella Diabetesregistret, kan man konstatera att ekonomisk stimulans till vårdcentralerna har effekt.

Genom krav och kvalitetsföreskrifter måste landstingen visa att alla kroniska sjukdomar har ett likartat värde. De ekonomiska styrmedel som man tilldelat enstaka diagnoser måste få en jämn spridning, det får inte skilja på det sätt som det gör i dag.

Därför måste landstingen ge vården ekonomiska incitament för att hitta och behandla sina patienter. I stället för att Kol-patienterna läggs in för dyr akutvård på sjukhus innebär en satsning på primärvården att man motar Olle i grind, man minskar lidande och sparar stora summor.

ANNONS

I fallet med folksjukdomen Kol skulle vår föreslagna kronikermiljard kunna brytas ned till en konkret Kol-peng som landstingen sedan kan fördela på vårdcentralerna. Denna Kol-peng skulle sedan till exempel kunna satsas på att lungfunktionstesta personer hos vilka det finns symtom eller som utsatts för skadlig exponering i form av tobaksrök eller andra luftföroreningar.

*Vi uppmanar regeringen att följa upp kömiljarden med kronikermiljarden.

*Vi uppmanar landstingen att dela ut en särskild KolL-peng till vårdcentralerna.

*Vi uppmuntrar vårdcentralerna att ansluta sig till Luftvägsregistret.

Inger Ros

ordförande Riksförbundet HjärtLung

Kjell Larsson

professor i lungmedicin, Karolinska Institutet

Ann Ekberg- Jansson

docent och specialist i lungmedicin Angereds närsjukhus, ordförande Luftvägsregistret

ANNONS