Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Vaccin bör användas för att skydda vårdpersonal och säkerställa nödvändig vård i lika hög utsträckning i den psykiatriska vården som övrig vård, skriver debattörerna. Bild: Anders Wiklund/TT
Vaccin bör användas för att skydda vårdpersonal och säkerställa nödvändig vård i lika hög utsträckning i den psykiatriska vården som övrig vård, skriver debattörerna. Bild: Anders Wiklund/TT

Exkludera inte psykiatrins personal från vaccination

Vaccinationen av sjukvårdspersonal vilar enligt Folkhälsomyndigheten på principen att inte riskera att smitta sköra patienter. Vi anser att psykiatrins sköra patienter är lika värda att skydda som övriga patienter, skriver specialistläkarna i psykiatri Hanna Kataoka och Lydia Melchior.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Västra Götalandsregionen fattade den 26 april beslut om förändrad prioritering för vårdspersonalens covid-vaccinationer. Beslutet innebär att medarbetare inom psykiatrisk sjukvård flyttas ner i prioriteringen från fas 2 till fas 4. Där de kommer att vaccineras tillsammans med allmänheten utifrån ålder. Liknande beslut har fattats i Uppsala och Blekinge.

Psykiatrin bortprioriterad

Att personal inom psykiatrin nu nedprioriteras är baserat på ett ”förtydligande” från Folkhälsomyndigheten. Där framgår att ”Folkhälsomyndigheten rekommenderar att vaccination av personalgrupper inom fas 2 fokuserar på medarbetare inom somatisk slutenvård som har stor risk att föra virus vidare till riskgruppspersoner (65 år och äldre) inom fas 1 och 2”.

I psykiatrin behandlas den sortens sjukdomar i hjärnan som yttrar sig som psykiatriska symtom. Med somatisk slutenvård menas sjukhusvård för kroppsliga sjukdomar, alltså allt utom psykiatri. Denna uppdelning i somatisk och psykiatrisk vård är gammalmodig och att särbehandla vissa av hjärnans sjukdomar från andra hjärnsjukdomar och sjukdomar i övriga organ avslöjar en kunskapsbrist hos Folkhälsomyndigheten.

Är det rimligt att Gunnar 77 år ska skyddas från smitta då han vårdas för stroke på en medicinavdelning, men inte då han veckan därpå vårdas för ett förvirringstillstånd på en äldrepsykiatrisk avdelning?

Allvarliga sjukdomar

Människor som vårdas i psykiatrisk slutenvård lider av allvarliga, ibland livshotande, sjukdomar. De har psykostillstånd, manier, svåra beroendesjukdomar, djupa depressioner, demens, svår anorexi och ofta en bräcklig kroppslig hälsa. Psykisk sjukdom är, precis som allvarlig sjukdom i kroppens övriga organ, förknippad med en ökad risk för förtida död. För schizofreni är den årliga risken att dö runt två och en halv gånger högre än för en person utan sjukdomen, främst till följd av kroppsliga komplikationer.

Redan tidigt i pandemin kom signaler om att människor med psykisk sjukdom har en ökad risk för allvarlig sjukdom och död i covid-19. I en studie fann man att personer med schizofreni hade mer än dubbelt så hög risk att dö efter insjuknande i covid-19, jämfört med personer utan schizofreni. Baserat på sådana forskningsfynd har Socialstyrelsen nyligen klassat personer med schizofreni och bipolär sjukdom som riskgrupper för allvarlig infektion med covid-19. För oss som arbetar inom psykiatrin är detta inte förvånande. Vi vet ju sedan tidigare att svår psykisk sjukdom är förknippad med ökad dödlighet även vid insjuknande i andra medicinska tillstånd.

Vaccinationen av sjukvårdspersonal vilar enligt Folkhälsomyndigheten på principen att dessa inte ska riskera att smitta sköra patienter. Vi anser att psykiatrins sköra patienter är lika värda att skydda som övriga patienter.

Vi menar också att vaccin bör användas även för att skydda vårdpersonal och säkerställa nödvändig vård. Det gäller i lika hög utsträckning den psykiatriska vården som övrig vård. Det är för de flesta en självklarhet att prioritera vaccination av de som arbetar på covid-avdelningar, trots att dessa per definition inte utsätter patienter för risk för smitta, eftersom patienterna redan är smittade.

Hela vården mobiliserade

Då pandemin drabbade världen under vårvintern 2020 mobiliserade sjukvården. Hela sjukvården, inklusive psykiatrin. Vi inom psykiatrin har på samma villkor vårdat covid-smittade patienter vid våra avdelningar. Vi har på samma villkor utsatt oss för risk för smitta på arbetet. Vi har på samma villkor försökt bedriva den nödvändiga vården av våra patienter, i en situation där resurser av naturliga skäl dirigerats om till covid-vården. Vi har på samma villkor omplacerats till intensivvårdsavdelningar för att förstärka covid-vården. Vi har fått samma besked från arbetsgivaren om utebliven eller indragen semester. Det har kort sagt inte gjorts någon skillnad på psykiatrin och den övriga sjukvården när det gäller behovet av omställning och mobilisering för att klara pandemin. Skillnaden kommer istället nu, i form av att psykiatrins personal undantas från prioritering för vaccination.

Vi uppmanar nu Folkhälsomyndigheten att ta bort skrivelsen som gör skillnad på somatik och psykiatri, då denna är osaklig. I väntan på detta uppmanar vi Sveriges regioner, som är de som har beslutet i sin hand, att även fortsättningsvis behålla psykiatrins personal i fas 2.

Vi uppmanar nu Folkhälsomyndigheten att ta bort skrivelsen som gör skillnad på somatik och psykiatri, då denna är osaklig. I väntan på detta uppmanar vi Sveriges regioner, som är de som har beslutet i sin hand, att även fortsättningsvis behålla psykiatrins personal i fas 2. För att skydda de sköra psykiatriska patienterna från att smittas i sjukvården, för att skydda psykiatrisk vårdpersonal från smitta och för att säkerställa att den nödvändiga psykiatriska vården fortsatt kan bedrivas.

Hanna Kataoka, överläkare, specialistläkare i psykiatri, rättspsykiatri och beroendemedicin

Lydia Melchior, specialistläkare i psykiatri