Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Under sin första mandatperiod som statsminister eldade Stefan Löfven på för för att EU skulle få ”en social agenda”. EU:s sociala toppmöte i Göteborg 2017 fastställde den europeiska pelaren för sociala rättigheter, skriver debattören. Bild: Jonas Ekströmer/TT, EPP Group

EU:s politik hotar det svenska välfärdssystemet

Sedan toppmötet i Göteborg för två år sedan har EU utvecklat en allt mer social agenda. De senaste förslagen rör en europeisk arbetslöshetsförsäkring och lagstiftade minimilöner. Något som riskerar att inskränka på den svenska modellen. Det är hög tid att dra i nödbromsen, innan det är för sent, skriver Sara Skyttedal (KD)

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Sverige behöver en strategi för att hantera kommande initiativ kretsande kring EU:s arbetsmarknadspolitik. Den avgående kommissionens förslag på området resulterade i en tämligen högljudd strid mellan de svenska partierna. Nu befinner vi oss dock i ett annat läge. Det finns en bred svensk uppslutning kring att de förslag som nu är på gång är direkt skadliga.

EU-kommissionen står i begrepp att föreslå en centraliserad europeisk lönereglering, ett system med EU-styrd arbetslöshetsförsäkring och en ”barngaranti”, som i praktiken riskerar innebära detaljstyrning av välfärdssystemen. Det kommer krävas en kraftsamling för att stoppa den boll som nu är i rullning. Och det kräver engagemang från båda sidor av blockgränsen.

Socialdemokraterna pådrivande

Det är tämligen lätt att vara bitter över denna fråga och hur svenska regeringen behandlat den. För trots att Socialdemokraterna inte heller säger sig vilja ha den här typen av EU-lagstiftning, så har de i allra högsta grad varit delaktiga i att driva på utvecklingen. Under sin första mandatperiod som statsminister eldade Stefan Löfven på för för att EU skulle få ”en social agenda”. EU:s sociala toppmöte i Göteborg 2017 fastställde den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Inte lagstiftande i sig själv, men den har i stigande grad använts för att motivera allehanda förslag på överstatlig välfärdspolitik.

Följden i konkret lagstiftning blev bland annat det så kallade arbetsvillkorsdirektivet – som detaljreglerar inhemska arbetsmarknader avseende exempelvis provanställningar.

Nu, knappt två år senare, står vi inför något betydligt mer omfattande. Fortfarande med direkt hänvisning till toppmötet i Göteborg. Den tillträdande ordföranden för EU-kommissionen, Ursula von der Leyen, fick ge vika för den socialdemokratiska partigruppens påtryckningar i Europaparlamentet och har därför avgett löften om att framställa lagstiftning ur allt fler av den sociala pelarens punkter. Det som nu är på väg att ske är det som Socialdemokraterna i samband med toppmötet i Göteborg avfärdade som mytbildning.

Flera ingrepp på arbetsmarknaden

Fler förslag i samma riktning kan förväntas under de kommande åren, men just nu är det två stora aviserade EU-förslag som väntas presenteras redan under början av nästa år:

• För det första en europeisk arbetslöshetsförsäkring. Flera olika tänkbara modeller för detta har skisserats de senaste åren, och vi vet ännu inte exakt vilken väg som EU-kommissionen kommer välja. Men risken är uppenbar att svenska skattebetalare förväntas betala för socialförsäkringssystem i andra länder. Europaparlamentet har i analyser av dessa frågeställningar också konstaterat att ett sådant system på sikt kommer kräva att medlemsländernas egna trygghetssystem harmoniseras med EU-lagstiftning. En europeisk arbetslöshetsförsäkring vore ett stort steg i fel riktning. Sverige ska inte ta ansvar för andra länders skyddsnät, och andra länder har heller inte att göra med hur svenska socialförsäkringssystem är konstruerade.

Sverige ska inte ta ansvar för andra länders skyddsnät, och andra länder har heller inte att göra med hur svenska socialförsäkringssystem är konstruerade

• För det andra: europeiska minimilöner. I stora delar av Europa finns system med lagstiftade minimilöner. I Sverige har vi en annan modell; partsmodellen. Den innebär större möjligheter till branschanpassning och flexibilitet, som parterna också framhåller som en svensk konkurrensfördel. Svenskt näringsliv talar om en potentiell ”dödsstöt” mot den svenska modellen via EU-lagstiftning. Ett stort steg togs i fel riktning när EU förra mandatperioden enades om arbetsvillkorsdirektivet. Om EU nu därutöver också börjar lönereglera skulle det leda oss allt brantare ned för ett sluttande plan. Detta även om vi i förhandlingar skulle lyckas – vilket är långtifrån självklart – med särlösningar för länder som har kollektivavtal.

Svenskt näringsliv talar om en potentiell ”dödsstöt” mot den svenska modellen via EU-lagstiftning

Krävs blocköverskridande samarbete

Att dra i bromsen hårt, och göra det nu, borde vara den helt överhängande frågan på den nytillträdda arbetsmarknadsministern Eva Nordmarks (S) agenda. Redan i detta stadium bör vi avisera veto när så är möjligt och i andra hand formella svenska undantag från nya regelverk. Rädslan att ge oss eller Moderaterna rätt i våra varningar under förra mandatperioden kan inte tillåtas styra regeringens agerande. Frågan allt för viktig för det.

Om regeringspartierna har svårt att ta till sig lägets allvar på basis av mitt och Kristdemokraternas budskap borde de i stället läsa intervjun med den tidigare statssekreteraren vid arbetsmarknadsdepartementet Irene Wennemo (S) som tidningen Arbetsmarknadsnytt publicerade den 19:e september. Wennemos analys är kristallklar: EU ser den svenska modellen som ett problem, och viljan att strömlinjeforma de europeiska arbetsmarknaderna är stark.

Sverige bör nu bygga en allians av likasinnade länder för att skicka en tydlig signal om att denna utveckling i grunden är farlig

Sverige bör nu bygga en allians av likasinnade länder för att skicka en tydlig signal om att denna utveckling i grunden är farlig. Här i Europaparlamentet kommer jag, i min egenskap av vice gruppledare för den största partigruppen i parlamentets arbetsmarknadsutskott, göra min del i detta arbete. Jag hoppas att väljarna kan lita på att Helene Fritzon (S), som fått ansvar för arbetet med den sociala pelaren hos den socialdemokratiska partigruppen i Europaparlamentet, också gör sin del.

Sara Skyttedal (KD), Europaparlamentariker