Även under pandemin vittnar civilsamhället i Brasilien om ökat våld riktat mot urfolk och småskaliga bönder som en konsekvens av fortsatt avskogning och intensifierade markkonflikter.
Trots det pressar Sveriges regering för att EU ska underteckna ett nytt handelsavtal som skulle öka exploateringen av Amazonas ytterligare. Handelsavtalet mellan EU och Mercosur innebär att Brasilien, Argentina, Paraguay och Uruguay ökar exporten av kött, etanol, djurfoder och livsmedelsprodukter till EU i utbyte mot att EU-ländernas export av bilar och andra industriprodukter ska undgå tullar.
Driver på skövling
Avtalet är utformat för att gynna storskaligt industriellt jordbruk i Latinamerika som driver på skogsskövling och exploatering av känsliga ekosystem. Det är hårt kritiserat av såväl ideella organisationer som av forskare och jurister, som samtliga presenterar starka skäl för att Sveriges regering och EU måste säga nej till avtalet, bland annat:
• Utsläppen av växthusgaser ökar. Köttimporten till EU beräknas öka med 50 procent, vilket står för 82 procent av den förväntade ökningen av växthusgaser från jordbruksprodukter. Detta går emot Parisavtalet och målet att minska de globala utsläppen.
• Viktiga ekosystem försvinner. De berörda naturområdena i Mercosur-länderna är avgörande för att stabilisera världens klimat. Nu hotas de istället av allt intensivare markanvändning.
• Fler brott mot mänskliga rättigheter. Dagens storskaliga och kemikalieintensiva jordbruk utgör ett hot mot Latinamerikas urfolk och småskaliga bönder. Det allt hårdare trycket på brukbar mark tvingar allt fler människor bort från sina hem. På grund av så kallad ”landgrabbing” och gifter som sprids i vind och vatten.
• Förbjudna bekämpningsmedel i svenska matbutiker. 149 olika bekämpningsmedel som idag används i Brasilien är förbjudna i Europa. Med minskade gränskontroller är risken överhängande att kött som innehåller hälsofarliga fodertillsatser dyker upp i Sverige.
Det är dags att erkänna att frihandelsavtal är en del av problemet, inte av lösningen. Det är dags att Sverige sätter mänskliga rättigheter, klimat och miljö i främsta rummet.
Småskaliga bönder riskerar att slås ut. I Sverige minskar matproduktionen då småskaligt jordbruk inte längre är lönsamma. Ofördelaktig konkurrens och oschyssta villkor inom livsmedelsproduktion riskerar att slå ut den svenska landsbygden ytterligare.
Kan Sverige verkligen anses värna om mänskliga rättigheter och miljö när vår riksdag och regering i slutänden främst ser till näringslivets intressen? Det är dags att erkänna att frihandelsavtal är en del av problemet, inte av lösningen. Det är dags att Sverige sätter mänskliga rättigheter, klimat och miljö i främsta rummet.
Mikael Sundström, ordförande Jordens Vänner
Klara Knapp, ordförande för Latinamerikagrupperna
Hanna Dahlström, kanslichef FIAN Sverige
Tove Ellingsen, ordförande Framtidsjorden
Isadora Wronski, chef för Greenpeace Sverige
Eva Jonsson, NordBruk/Via Campesina
Alex Brekke, Amazon Watch Sverige
Maximilian Isendahl, Emma Johansson och Tove Sundström, Jord Åt Folket
Miguel Jaramillo, ordförande Rädda Regnskog