I dag träffas EU:s stats- och regeringschefer på ett extrainsatt möte för att diskutera EU:s flerårsbudget. Medlemsländerna är splittrade i frågan om hur stor del av statsbudgeten som medlemsstaterna ska betala till EU:s budget för att fylla det gap Storbritannien lämnar efter sig. Sverige står fast vid att vi inte ska betala mer än en procent av vår bruttonationalinkomst. Den svenska debatten har i huvudsak fokuserat på nivån för avgiften och inte på den lika viktiga diskussionen, vad pengarna ska användas till.
I EU-valkampanjen argumenterande vi miljöpartister för att Sveriges avgift ska ligga kvar på samma nivå som idag men att EU:s budget måste prioriteras om till att fokusera på våra gemensamma klimat- och miljöutmaningar.
Inga garantier
I de förhandlingar som nu förs, står Sverige tydligt fast vid att vår medlemsavgift inte ska öka.
Det klimatnödläge vi befinner oss i och som även EU-parlamentet proklamerat, kräver att EU prioriterar investeringar för en grön omställningen. EU-kommissionen uppskattar att deras så kallade gröna giv kommer att kräva investeringar på 1000 miljarder euro. Merparten förväntas komma från privata investeringar som vi i nuläget inte har några garantier för. Trots att EU bara finansierar en bråkdel av den gröna given räknar kommissionen med att höjda medlemsavgifter krävs.
Sverige har tidigare kunnat alliera sig med britterna i förhandlingarna om EU:s budget, dess innehåll och storlek. Nu måste vi hitta nya allianser och navigera i en ny politisk verklighet så att de progressiva gröna delarna i EU:s politik inte offras på altaret i debatten om en låg medlemsavgift.
Det finns en överhängande risk att utlovade satsningar på klimat och miljö får stryka på foten. I förhandlingarna vill en rad medlemsländer skära på just dessa budgetposter. Det finns flertalet prioriteringar och förändringar av nuvarande system som vi gröna vill se istället för en höjd svensk avgift till EU:
Oerhörd framgång
- Vinsten av utsläppshandeln bör gå till EU-budgeten. Den svenska regeringen har, med Miljöpartiets Isabella Lövin i spetsen, förändrat EU:s utsläppshandelssystem, vilket ökat priset på utsläppsrätter med 500 procent. Det är en oerhörd framgång som kommer att annullera utsläpp upp till 2-3 miljarder ton CO2 eller 40-60 gånger Sveriges utsläpp under ett år. Utsläppshandeln genererar i sig dessutom vinster som rådet räknar med skulle kunna uppgå till 15 miljarder euro per år - pengar som mycket väl skulle kunna gå till EU:s budget.
- Stoppa alla fossila subventioner. I förslaget till flerårsbudget uppgår de fossila subventionerna i EU till cirka en halv miljard euro per år. Totalt för hela budgetperioden innebär det alltså att 3,5 miljarder euro av våra skattebetalares pengar ska gå till det fossila - tvärtemot vad ett klimatnödläge kräver.
Men en handelspolitik som inte tar hänsyn till klimatet kan aldrig vara rättvis.
- Inför klimatavgifter för importerade varor från länder som inte lever upp till Parisavtalet. I de handelsavtal EU ingår måste vi sätta klimatet främst. De länder utanför unionen som ska få ta del av EU:s inre marknad måste leva upp till Parisavtalets mål. Vår handelspolitik ska inte gynna företag i länder som gör otillräckliga insatser för klimatet. Vi gröna är positiva till frihandel som en metod att effektivt jämna ut ekonomiska klyftor mellan länder och skapar ett ömsesidigt beroende som främjar fred och samarbete. Men en handelspolitik som inte tar hänsyn till klimatet kan aldrig vara rättvis. För att europeiska företags klimatambitioner ska fungera konkurrenskraftigt måste de gynnas. Inför vi klimatavgifter för länder som inte lever upp till Parisavtalet genererar det både konkurrenskraft och intäkter.
Helt avgörande
Snart låser vi fast EU:s resurser för de kommande sju åren. Dessa år är helt avgörande för om vi ska klara klimatkrisen. Miljöpartiet anser att det går att prioritera klimatet och samtidigt hålla vår avgift på den nivå regeringen föreslagit. För oss är det en fråga om hur resurser omfördelas och används inom budgeten. Våra skattemedel ska exempelvis inte gå till mer fossil energi. Europa har en stor del av ansvaret för rådande klimatnödläge. Sveriges förhandlingskrut får inte enbart läggas på att vi ska ge så lite som möjligt. Vi måste också se till att klimatsäkra EU:s budget för att den effektivt ska bidra till en rättvis klimatomställning så att EU kan leverera på Parisavtalet - oavsett om det blir en höjd avgift eller inte.
Alice Bah Kuhnke, EU-parlamentariker för Miljöpartiet de gröna
Jakop Dalunde, EU-parlamentariker för Miljöpartiet de gröna
Pär Holmgren, EU-parlamentariker för Miljöpartiet de gröna