Utvecklingen på mediemarknaden är dramatisk. Den snabbt ökande internationella konkurrensen trycker tillbaka SVT och pressar nationella kommersiella tv-företag till omfattande neddragningar och omstruktureringar.
Konsekvensen av ett bantat public service skulle bli att den bredd av program, från nyheter och debatt till underhållning och sport, avskaffas. Det vore ytterst olyckligt, särskilt i en tid då kommersiella konkurrenter försvagas och utvecklingen av AI kan påverka tilltron till medierna.
SVT har förvisso fortfarande en stark position i traditionell tv och hade 33 procent andel av tittarna 2023 enligt analysföretaget Mediavision, som utgår från mätinstitutet MMS. Detta är en svag minskning. TV4 ökar och ligger före med 36 procent av tittandet.
Tappat rejält
Går man tillbaka ett decennium har den tid vi konsumenter tittar på tv med fasta sändningstider gått från 159 minuter per dag till dagens 104 minuter.
Tv med programtablå befinner sig på ett sluttande plan. Samma sak gäller traditionell radio, där flera kanaler tappat rejält, både i räckvidd och lyssningstid. P2 och P3 har halverat sin dagliga räckvidd de senaste tio åren, enligt Kantar Sifo. Public service är alltså som starkast där publiker sviker.
När det gäller alla former av streaming och mediekonsumtion online så är SVT:s tittarandel strax under tio procent enligt Mediavision. Men även om SVT Play ökade senaste året enligt undersökningsföretaget Nostat så krymper public service andel av publiken i den digitala medievärld som växer.
Trots detta tunnas nu den kommersiella mångfalden ut. Det hänger ihop med i huvudsak tre saker.
För det första slår lågkonjunkturen hårt mot annonsintäkterna. Trots alla nya betaltjänster är reklampengar fortfarande avgörande viktiga för medieföretagens ekonomi.
För det tredje handlar det om snabbt förändrade konsumtions-mönster, där allt fler ängar alltmer tid åt sociala medier, där dessa internationella mediekoncerner dominerar
Det andra skälet till att svenska medieföretag pressas hårt är intåget av globala medieföretag. Konkurrens från amerikanska och kinesiska giganter har i ett slag förändrat förutsättningarna för de i sammanhanget små lokala kommersiella medierna.
För det tredje handlar det om snabbt förändrade konsumtions-mönster, där allt fler ägnar alltmer tid åt sociala medier, där dessa internationella mediekoncerner dominerar.
Internetstiftelsens senaste rapport från 2023 visar dramatiken i utvecklingen. De som är födda på 1900-talet har tv-kanaler som främsta nyhetskälla, hela 69 procent. Hos 2000-talisterna dominerar sociala medier med 56 procent. Den enskilt största nyhetskällan för dem som är födda på 2000-talet är Tiktok, följt av Instagram och Youtube. Överallt ligger radio efter tv, och även efter nyhetsappar och webbplatser.
Naiv förhoppning
I debatten har SD, M och KD ofta talat om att ”vässa” och att satsa på ”kärnan” i public service programverksamhet. Ibland uttryckt med orden ”stoppa krimskramset”.
Om den politiska tanken är att ett förminskat public service skulle underlätta för kommersiella bolag så är det en naiv förhoppning. Ett krympt public service ger de globala giganterna ännu större utrymme och ännu mer ekonomisk tillväxt på de nationella kommersiella mediernas bekostnad.
De politiska kraven på neddragningar av programutbudet i kombination med de besparingar som SR och SVT nu genomför på totalt 650 miljoner kronor kan får allvarliga konsekvenser för möjligheterna att upprätthålla det för vår demokrati så grundläggande – ett stark och oberoende public service.
Folkligt förankrade
I farans riktning ligger att de tre programföretagens möjligheter att fortsatt vara folkligt förankrade, med en stor och uppskattande publik, minskar. Detta i en tid med stigande problem med fejk news, åsiktsjournalistik och påhittade konspirations-teorier. Osäkerhet kring vad den snabba utvecklingen med AI innebär talar också starkt mot en neddragning av public service. Liksom det allvarliga säkerhetspolitiska läget som ytterligare understryker behovet av en stor, oberoende radio och tv i allmänhetens tjänst.
Public service ska även i framtiden erbjuda medborgarna sport, underhållning och andra genrer hela vägen till dokumentärer, debatter, granskningar och nyheter. Den bredden är central för att fortsatt vara relevant för alla.
Alltmer ensidigt
Vi i OPS uppmanar politikerna i utredningen att lämna alla tankar på att minska och begränsa public service. Ta er i stället an utmaningen hur verksamheten i SVT, SR och UR ska kunna organiseras och utvecklas så att bredd, mångfald och förtroendet upprätthålls i en tid, då det kommersiella radio- och tv-utbudet riskerar att bli alltmer ensidigt.
Först då gör utredningen skäl för sitt namn – ”Långsiktiga villkor för ett hållfast och oberoende public service”.
Kerstin Brunnberg vd Sveriges radio 2007–2009
Jan Petersson, strategichef Sveriges radio 2009–2019
Christina Jutterström vd SVT 2001–2006
Jan Scherman vd TV4 2001–2011
Allan Larsson ordförande SVT 2000–2005