Kristdemokraterna går till val på ett budskap om ett lagom EU. I budskapet inryms vetskapen om att EU både kan gapa efter för mycket, och därigenom försöka hitta gemensamma lösningar på problem som i grunden är nationella, och att EU kan underprestera inom de områden där gemensamma lösningar är helt avgörande. För att klara av att vara relevant och leverera behöver EU också förstå sin bortre gräns i vilken makt man kan få.
Med andra ord, och något draget till sin spets: har vi ett EU som lägger sig i antalet pappamånader minskar fokus för unionen att lösa klimatkrisen, stå upp för mänskliga rättigheter och vinna stöd för nya handelsavtal med omvärlden. Det är det Kristdemokraternas budskap om ett lagom EU handlar om. Ett EU som fokuserar på unionens grundläggande uppdrag, och som håller sig borta från andra politikområden.
Brexit i fokus
I sommar är det tre år sedan folkomröstningen om det brittiska medlemskapet i EU. Mediebevakningen har mycket cirkulerat kring frågan om Storbritanniens vägval efter utträdet. Men ännu mer öppet är kanske frågeställningen kring EU:s vägval efter att britterna lämnar.
Mitt och min toppkandidatkollega David Legas löfte till väljarna är att kämpa för ett EU som håller rätt fokus
Skillnader i synen på unionens framtid är mycket stor och det är här och nu EU:s framtid avgörs. Vi har de populistiska krafterna, som är fientligt inställda till Europasamarbetet i sig. De har vunnit framgångar med enkla budskap om EU som orsaken till alla tänkbara och otänkbara problem. Utan att de själva klarar av att presentera några lösningar på de problem de presenterar. Den vägen kommer aldrig leda till ett EU som klarar av att möta samtidens och framtidens gemensamma problem. På motsatt sida har vi de EU-vänner som tror att EU-projektets bästa försvar är att centralisera så många politiska områden som möjligt till Bryssel.
De har också helt fel. Det är inte ”EU-vänligt” att säga ja till EU-skatt, EU-försvar eller EU-arbetslöshetskassa. Tvärtom är det i grunden skadligt för EU:s övergripande syften att försöka hitta gemensamma lösningar i politiska frågor som Europas länder själva bör och kan hantera på egen hand.
Varnat för reglerad välfärdspolitik
Från Kristdemokraternas sida har vi särskilt varnat för de långtgående planerna att genom EU-lagstiftning reglera allt fler välfärdspolitiska områden. Den så kallade sociala pelaren är en slags gemensam programförklaring för sociala frågor i EU. Den utgör inget överstatligt tvång i dag, men används redan för att motivera lagstiftning.
EU-kommissionen säger att de vill följa upp den sociala pelaren i sin helhet med gemensam europeisk lagstiftning. Och då inbegriper den sociala pelaren punkter som löner, socialförsäkringar, utbildning, sjukvård och arbetsmarknadspolitik. Vad detta kommer innebära i förlängningen återstår att se. Det är dock inte svårt att föreställa sig konsekvenserna av att vi tappar vårt självbestämmande över välfärden.
De första följderna
Vi har redan sett de första följderna av denna agenda. Nyligen godkände Europaparlamentet en uppgörelse med ministerrådet om ett direktiv som för första gången gör pappamånaderna EU-reglerade. Tjugofem länder tvingas ändra sina föräldraförsäkringar som en följd av beslut i Bryssel. Från början såg det ut som att Sverige skulle tvingas införa ytterligare en pappamånad, men vår nuvarande nationella lagstiftning ryms i den slutgiltiga EU-kompromissen. Tyvärr innebär beslutet att Kristdemokraternas familjepolitik i Sverige, med förslag om att ge föräldrarna själva makten över föräldraledigheten, inte längre är möjlig att genomföra.
Socialt ansvarstagande välfärdspolitik ska uppmuntras genom goda exempel – inte genom centralism, likriktning och överstatliga kompromisser.
Vad värre är; det är ett förebud om något större och värre. Det Europaparti som de svenska Socialdemokraterna tillhör går till val på att flytta arbetslöshetsförsäkringarna till EU och genomdriva ett överstatligt bostadssubventionsprogram av det slag som redan misslyckats på nationell nivå i Sverige. Även om de svenska Socialdemokraterna anmält avvikande mening, vägrar de ännu att erkänna att det här är den faktiska konsekvensen av den sociala pelaren. Europaparlamentet har i sin tur tagit fram förslag om överstatliga socialbidragssystem med uppmaningar till EU-kommissionen att lägga fram ett sådant förslag.
Kämpar för social marknadsekonomi
Kristdemokraterna kämpar för en social marknadsekonomi. Det innebär ett gott välfärdssamhälle som tar hand om dem som faller mellan stolarna. EU bör användas för att utbyta erfarenheter i välfärdsfrågor och skapa det välstånd som krävs för att de nyare medlemsstaterna ska ha råd att säkerställa grundläggande välfärd åt sina medborgare. Men socialt ansvarstagande välfärdspolitik ska uppmuntras genom goda exempel – inte genom centralism, likriktning och överstatliga kompromisser.
Mitt och min toppkandidatskollega David Legas löfte till väljarna är att kämpa för ett EU som håller rätt fokus. Ett EU som fortsätter riva handelshinder, som tar sig an klimatutmaningen och som fortsätter skapa bättre förutsättningar för fler arbetstillfällen. Men också ett EU som låter Sverige styra över välfärdsfrågorna. Det är ett EU som är lagom. *
Sara Skyttedal (KD)
toppkandidat i valet till Europaparlamentet