Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Skattebetalarnas pengar bör i första hand gå till sådant som skattebetalarna har behov av, som kommunallagen fint kallar “angelägenheter av allmänt intresse”, och inte till dyra kommunikatörer och kommunikationsinsatser, skriver debattören. Bild: Privat, JESSICA GOW / SCANPIX
Skattebetalarnas pengar bör i första hand gå till sådant som skattebetalarna har behov av, som kommunallagen fint kallar “angelägenheter av allmänt intresse”, och inte till dyra kommunikatörer och kommunikationsinsatser, skriver debattören. Bild: Privat, JESSICA GOW / SCANPIX

Enormt slöseri när skattepengarna går till poddar

Problemet med att pengar slösas bort på kommunikation finns i alla kommuner. Men när det gäller antal anställda kommunikatörer har Göteborgs stad flest - 253 stycken. Dessa jobbar bland annat med poddar, närmare bestämt tjugo stycken. Varje dag lägger Göteborg en halv miljon kronor per dag på kommunikation. Pengar som hade kunnat gå till kommunens kärnverksamhet som skola och äldreomsorg, skriver Emil Moghaddam, 1:e vice ordförande KDU Västra Götaland.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Till kommunens kärnverksamhet brukar barnomsorg, utbildning från förskola till vuxenutbildning, SFI, socialtjänst, räddningstjänst, äldreomsorg och annat för medborgarna viktigt räknas till. Men i det nya 20-talet finns en ny kommunal kärnverksamhet - kommunikation.

I veckan granskade Smedjan antalet kommunala kommunikatörer och siffran visade sig vara förvånansvärt hög. Sveriges tre största städer har tillsammans 623 stycken anställda kommunikatörer, och i fördelningen av dessa är Göteborg vinnare men dess skattebetalare förlorare. Göteborg tog förstaplatsen med sina 253 kommunikatörer, följt av Stockholms 200 och Malmös 170. Kommunerna motiverar antalet kommunikatörer med att de måste nå ut till sina medborgare, och det är såklart viktigt. Men till vilket pris?

Total kostnad på 8,4 miljoner

I våras fick Niklas Arvidsson (KD) svar på sin interpellation angående kommunikationsresurser i Borås kommunfullmäktige. Då hade min hemkommun 23 anställda som på olika sätt jobbade med kommunikation, till en total kostnad på omkring 8,4 miljoner kronor. Dessa jobbar med bland annat hemsidor och annonsering, men även med poddar. En av poddarna heter Integrationskontoret och handlar om integration. Podden har tio avsnitt och i genomsnitt 100-200 lyssnare, vilket fortfarande är långt bättre än Göteborg. Smedjans granskning visar att Göteborg producerar över 20 (!) poddar i kommunal regi. Rekordet i slöseri av skattepengar går dock till Malmö som betalat en halv miljon för en egen kommunal ljudidentitet. Värt att notera är att de ovannämnda kommunerna som spenderar enorma summor av skattebetalarnas pengar på kommunikation inte bara slösar deras egna skattebetalares pengar, utan även tar emot utjämningsbidrag. Enligt 2019 års räkning får Borås 1 294 541 402, Göteborg 3 633 829 713, och Malmö tar emot hela 5 921 376 030. Tekniskt sett betalar alltså även välskötta kommuners skattebetalare indirekt för detta, inte så schysst.

En halv miljon om dagen

När SVT granskade just Göteborgs höga antal kommunikatörer förra året var de 236 st, och det visade sig att notan för skattebetalarna låg på nästan en halv miljon om dagen, alltså över 151 miljoner per år. I artikeln tar SVT även upp vad pengarna egentligen hade kunnat finansiera, nämligen skolgången för 1417 grundskoleelever. Kommunen motiverade den höga kostnaden med att deras uppdrag är viktigt, men är det verkligen värt summan?

Politik handlar om prioriteringar. Att skattebetalare får stå för notan för vad som taskigt kan kallas kommunal propaganda samtidigt som kommuner landet över lämnar den höga skatten orörd och på en del håll även höjer den är knappast en bra prioritering. Skattebetalarnas pengar bör i första hand gå till sådant som skattebetalarna har behov av, som kommunallagen fint kallar “angelägenheter av allmänt intresse”, och inte till dyra kommunikatörer och kommunikationsinsatser. Vill man dessutom bygga förtroende för sin kommun anser jag att en bra service och att låta skattebetalarna behålla mer i plånboken är långt mer förtroendeingivande för invånarna än att deras pengar ska gå till kommunala poddar och tidningar. För vad bryr sig en vanlig medborgare mest om, att ha en kommunal podd för 500 000, eller sänkt skatt och bra skola och omsorg?

Vill man dessutom bygga förtroende för sin kommun anser jag att en bra service och att låta skattebetalarna behålla mer i plånboken är långt mer förtroendeingivande för invånarna än att deras pengar ska gå till kommunala poddar och tidningar

För att bygga förtroende hos sin kommuns medborgare ska deras skattepengar gå till sådant som tillgodoser deras behov. Rätt väg är att ge medborgarna värde för sina skattepengar i form av trygghet i det vardagliga livet samtidigt som de får friheten att behålla mer av sina pengar. Att spendera skyhöga summor på kommunikationsinsatser som poddar, tidningar, och en ljudidentitet är fel väg. För vad spelar en podd för roll när ditt barn inte får plats på skolan där vännerna går, eller när dina mor- och farföräldrar klagar över äldreomsorgen?

Emil Moghaddam, 1:e vice ordförande KDU Västra Götaland