Det Gretzer saknar i sin analys är dock ett systemtänkande där man ser att satsningar på att öka tillgängligheten i kollektivtrafiken, motverkar segregationen och leder till ett minskat utanförskap. Utanförskap är kopplat både till ohälsa och kriminalitet, vilket gör att samhällskostnaderna för detta skulle bli lägre, skriver debattörerna.
Det Gretzer saknar i sin analys är dock ett systemtänkande där man ser att satsningar på att öka tillgängligheten i kollektivtrafiken, motverkar segregationen och leder till ett minskat utanförskap. Utanförskap är kopplat både till ohälsa och kriminalitet, vilket gör att samhällskostnaderna för detta skulle bli lägre, skriver debattörerna. Bild: Henrik Jansson

En rättvis kollektivtrafik är en där alla kan åka med

Vi håller med Nicklas Gretzer (M) om vikten av en rättvis kollektivtrafik, men det framgår att vi har olika syn på rättvisa. Som vi ser det innebär en rättvis kollektivtrafik att alla kan åka med. Inte bara de som har råd att betala en dyr periodbiljett, eller en ännu dyrare enkelbiljett, skriver Wendela Ek och Malin Ekström.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

Slutreplik

14/2 Orättvist att vissa ska betala på spårvagnen och andra slippa

Vi har ett problem i Sverige med ökade ekonomiska klyftor och i Göteborg har vi, som tidigare nämnt, ett omfattande problem med segregation. Segregationen innebär bland annat att personer med sämre ekonomi bor långt utanför centrum och därför inte har samma möjlighet att ta sig runt utan kollektivtrafiken. Rörelsefriheten är en viktig grund för att arbeta, utbilda sig och ha en meningsfull fritid, vilket i sin tur leder till bättre livskvalitet och hälsa hos befolkningen.

Vi menar att samhällsstrukturerna till stor del avgör människors levnadsvillkor och att det inte övervägande beror på saker som den enskildes motivation. Vi vill därför att kollektivtrafiken, i stället för att öka klyftorna, ska bidra till en jämlikare stad. Det här var anledningen till att Luxemburg införde gratis kollektivtrafik 2020, något man även har i Tallinn. I Sverige har tester med avgiftsfri kollektivtrafik gjorts i bland annat Avesta och Kiruna.

ANNONS

Motverkar segregationen

Visst medför en ökad tillgänglighet kostnader, det följer med all typ av samhällsutveckling. Det Gretzer saknar i sin analys är dock ett systemtänkande där man ser att satsningar på att öka tillgängligheten i kollektivtrafiken, motverkar segregationen och leder till ett minskat utanförskap. Utanförskap är kopplat både till ohälsa och kriminalitet, vilket gör att samhällskostnaderna för detta skulle bli lägre. Vinsterna med en billigare kollektivtrafik, där människor känner sig välkomna, kommer att löna sig ekonomiskt, socialt och klimatmässigt.

En billigare och välfungerande kollektivtrafik hade minskat utsläppen. Västtrafik själva menar att 50 personer som reser med en elbuss bidrar till 11 gånger mindre utsläpp än om de åker i en elbil, och 36 gånger mindre än om de åker med en fossilbil. Det är därför inte troligt att de totala utsläppen skulle öka om fler åker kollektivt. Luftföroreningarna kostar samhället 42 miljarder kronor varje år enligt Naturskyddsföreningen och är kopplat till sjukdom, dödsfall och problem runt graviditeter.

Vinsterna med en billigare kollektivtrafik, där människor känner sig välkomna, kommer att löna sig ekonomiskt, socialt och klimatmässigt

Slutligen, att en avgiftsfri kollektivtrafik skulle vara en naiv idé, ser vi som absurt. I vår tid av brinnande klimatkris är det hög tid att börja den mödosamma omställningen till ett mer klimatsmart samhälle. Sveriges klimatmål är att vi inte ska ha nettoutsläpp till 2045 och ett delmål för det är att hela den svenska fordonsflottan ska vara fossiloberoende till 2030. Att tro att vi inte behöver vidta åtgärder snarast, för att klara klimatomställningen, det är naivt.

ANNONS

Wendela Ek, Sociologiska föreningen

Malin Ekström, Sociologiska föreningen

ANNONS