Lång kö till en skola är inte ett problem. Det är ett bevis på att en skola erbjuder det som vårdnadshavarna efterfrågar. På en välfungerande marknad möts inte detta med tvång och reglering utan med ett ökat utbud, skriver debattörerna.
Lång kö till en skola är inte ett problem. Det är ett bevis på att en skola erbjuder det som vårdnadshavarna efterfrågar. På en välfungerande marknad möts inte detta med tvång och reglering utan med ett ökat utbud, skriver debattörerna. Bild: Alexander Olivera/TT

En planekonomisk tro på reglering av skolan ger inte bättre kvalitet

Den nya regeringen har flyttat sitt huvudsakliga fokus i skoldebatten till kunskap, ordning och trygghet i skolan. Det är bra. Men det finns tyvärr fortfarande starka inslag av de rödgrönas problemformulering där friskolorna betraktas som ett bekymmer. Vidare finns en föreställning om att måluppfyllelse i skolan endast kan ske på ett sätt. En i grunden planekonomisk ansats med tilltro till stark central reglering och styrning, skriver Malin Nordesjö och Bijan Fahimi.

ANNONS
|

Hittills har vi inte sett något förslag som syftar till att främja sund konkurrens, nyföretagande och innovation i det svenska skolsystemet. En stor skevhet i välfärdsdebatten i allmänhet och skoldebatten i synnerhet är att reglering av input, det vill säga de resurser som läggs in i verksamheten, går före mätning av faktiska resultat. En skolas kvalitet kan inte bedömas utifrån antal böcker, storlek på skolgård, antalet medarbetare eller skolans driftsform. Hur väl en skola presterar måste bedömas utifrån vad undervisningen och lärandet i skolan leder till för resultat.

Ambitionen att skapa likvärdighet i skolan har under de rödgrönas regeringstid omvandlats till krav på likformighet och tvångsåtgärder som kläddes i fina ord som ”allsidig social sammansättning”. Detta är en utveckling som bör stoppas. En ökad mångfald bland elever och vårdnadshavare ska mötas med en ökad mångfald av pedagogiska metoder och skolprofiler. Här har friskolorna med sin flexibilitet och kundorientering mycket att erbjuda. Likvärdighet uppnås bäst med mer frihet och flexibilitet och mindre byråkratisk klåfingrighet.

ANNONS

Möjlighet att expandera

Under valrörelsen uppstod en absurd diskussion där populära skolors kösystem framställdes som ett stort problem. Lång kö till en skola är inte ett problem. Det är ett bevis på att en skola erbjuder det som vårdnadshavarna efterfrågar. På en välfungerande marknad möts inte detta med tvång och reglering utan med ett ökat utbud. Efterfrågade skolor ska därför få större möjlighet att expandera. Här är de vinstdrivande företagen överlägsna alla andra verksamhetsformer. Om någon har hittat ett koncept och en verksamhet som är efterfrågad så går det att skala upp verksamheten.

Ökad regelbörda och bristande likvärdighet mellan kommunala och privata skolor är redan idag ett hinder för friskolornas utveckling och nyföretagande i branschen. Under den populistiska parollen ”återta den demokratiska kontrollen över skolan” vill de rödgröna öka regelbördan ytterligare. Med en ökad regelbörda blir det allt viktigare att myndigheter som ska bevaka och utveckla skolan fungerar smidigt, transparent och rättssäkert. Kostnader och krångel är idag ett stort hinder för nyföretagande inom friskolesektorn. Här kan förbättringar ske genom att utveckla tillståndsprocessen till ett enklare, snabbare och mer förutsägbart system.

Det innebär att det finns en risk för att kommunala skolor med låg kvalitet på enhetsnivå inte upptäcks

I dag granskas endast de fristående skolorna med regelbundna platsbesök. Kommunala skolor granskas i stället på huvudmannanivå, förutom vid riktad tillsyn efter uppgifter om missförhållanden. Det innebär att det finns en risk för att kommunala skolor med låg kvalitet på enhetsnivå inte upptäcks. Tillsynen behöver göras likvärdig. Skolinspektionen bör utföra sin granskning oberoende av huvudmannaskap och tillsynen ska baseras på risken för kvalitetsbrister och bristande måluppfyllelse.

ANNONS

Sammanfattningsvis ser vi tre viktiga områden att fokusera på för att möjliggöra en framgångsrik reform av den svenska skolan.

– Flytta fokus från input till output – mät och ställ krav på den faktiska prestationen.

– Bejaka valfrihet och den fria marknaden – överreglering leder inte till bättre kvalitet.

– Utveckla en transparent, rättssäker och serviceinriktad tillsynsmyndighet.

Länge har man tillåtit populism att vara tongivande i skoldebatten. En regering som säger sig ha en frihetligt och tillväxtvänlig inriktning borde rimligen vända på perspektivet. Företagande, nyskapande, innovation och valfrihet borde vara centrala värdeord som ska genomlysa samtliga politiska områden. Detta ska självklart även gälla skolpolitiken och synen på friskolor.

Malin Nordesjö, ordförande Futuraskolan

Bijan Fahimi, vd Tellusgruppen

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS