Replik
25/10 En svensk kulturkanon är bara ännu ett vapen i SD:s kulturkrig
Kjell Åke Hanssons debattinlägg om förslaget om att ta fram en kulturkanon präglas i hög grad av hyperboler, svepande anklagelser och hjärnspöken. Ska vi ändå destillera en användbar tes från hans inlägg så kan vi notera hans motstånd till idén om en kulturkanon. Enligt Kjell Åke saknar den både nytta och har endast en marginell effekt.
Kjell Åke Hansson ser inte poängen i en kulturkanon, men det kan vi hjälpa honom med. För det första fungerar den som en introduktion till det svenska kulturarvet och både synliggör och tillgängliggör kulturella storheter. För den som famlar i mörkret och inte vet var hen ska börja blir en kulturkanonen en utmärkt startpunkt för en förhoppningsvis livslång kulturell resa. För det andra kan den hjälpa oss att återupprätta ett minimum av gemensamma referensramar. Sverige är, som vi Sverigedemokrater ofta framhävt ett splittrat land.
För den som famlar i mörkret och inte vet var hen ska börja blir en kulturkanonen en utmärkt startpunkt för en förhoppningsvis livslång kulturell resa
För att skapa förståelse och empati sinsemellan behövs det att vi har en gemensam grund att stå på. Vi behöver naturliga referenspunkter att samlas kring oavsett om dessa är platser, händelser eller uttryck som format det samhälle vi lever i. Det är exakt det en kulturkanon kan bidra med.
Kjell Åke Hansson säger också att effekten av en kulturkanon skulle vara marginell. Vi medger att det är svårt att veta. Samtidigt är detta inget nytt för en politiker. De flesta beslut vi tar bedöms ha marginella effekter, men de genomförs med förhoppningen att de tillsammans med fler andra marginella effekter ska få en stor effekt. Tillsammans med andra åtgärder på exempelvis migrations- och kriminalpolitikens område tror vi att en kulturkanon både kommer öka sammanhållningen i vårt land och dessutom stimulera ett kulturellt intresse hos befolkningen.
Till skillnad av vad Kjell Åke Hansson vill ge sken av så är det inte heller Sverigedemokraterna som ska ta fram förslaget till en kulturkanon. Hade han bemödat sig att läsa vad det faktiskt står i Tidöavtalet framgår det tydligt att förslaget ska tas fram av fristående experter inom respektive fält. Att kulturkanonen skulle bli en sverigedemokratisk ideologisk produkt framstår i sammanhanget som en absurditet.
Tidigare generationer
Vi tror att människor kan se längre genom att stå på giganters axlar. Det är genom att ta avstamp i tidigare generationers bidrag till kulturen som vi på allvar kan börja se luckor, ompröva och bidra till vår omvärld. En kulturkanon är därför exakt det vi behöver. Med detta som bakgrund framstår det snarare som om att det är Kjell Åke Hansson som är ”hopplöst förlorad” i sin egen samtid.
Rasmus Ragnarsson (SD) Fullmäktigeledamot SD Göteborg
Jörgen Fogelklou (SD) Gruppledare SD Göteborg