Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Ekorrhjulsavhopparna snyltar på de som jobbar och betalar skatt

Vi läser om dem överallt. De ”modiga” förebilderna som hoppar av ”ekorrhjulslivet” för att förverkliga sig själva på olika sätt. Ofta avstår de lönearbete och därmed även att bidra med skatteintäkter. Avhopparna förutsätter dock att vi andra stiger upp i regnet varje morgon och går till jobbet. De förutsätter att andra bidrar till att finansiera välfärden. Det här är varken en hållbar eller solidarisk livsstil, skriver Agneta Tjernström Lustig, arbetsmarknadsanalytiker.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

De finns plötsligt överallt - i tv-inslag såväl som i lokaltidningar och veckotidningar. Helgbilagorna tycks dessutom ha sina huvudartiklar dedikerade till dem och de får, utan följdfrågor eller nyansering, fritt lägga ut orden om att deras väg är den rätta. Jag pratar om "ekorrhjuls-avhopparna". De applåderas och lyfts fram som ”modiga” förebilder, men vilka är de och vilket samhälle lämnar de i sina spår?

De bor ofta i medelstora städer och är ofta i yngre medelåldern, men inte sällan är de ännu yngre. De är undantagslöst medelklass och de är alltid etniska svenskar. Med andra ord är det personer som redan har allt - bostad, utbildning, jobb, familj och vänner. Ändå väljer de att göra mer eller mindre dramatiska förändringar av sina liv.

Flytta ut på landet

En del har sålt allt de äger för att resa eller ägna sig åt sin hobby och andra har lämnat familj, jobb och vänner för att "flytta ut på landet". Ofta har de då istället valt att ägna sig åt olika konstnärliga sysselsättningar som keramik och dylika konsthantverk eller inredning och homestyling. Många av dem har även gått en längre (och skattefinansierad) utbildning och sedan valt att inte använda denna kompetens i yrkeslivet. Gemensamt för dem alla är att de aktivt tar avstånd från förvärvsarbete och inte prioriterar finansiell självförsörjning.

Man undrar ofta hur de försörjer sig, vilken arbetsgivare som betalar dem lön eller var de får sina eventuella kunder ifrån. Man undrar också hur deras framtida pension kommer att påverkas av deras livsval, och hur länge de kan fortsätta detta "drömliv".

Tidigare livet en pina

Detta är dock aldrig frågor som ställs. Reportagen handlar istället om hur mycket bättre de mår eller hur mycket friare de känner sig.

Vi får veta att deras tidigare liv var en pina, jobbet var hemskt och att det var för stressigt. Hur stressigt blir det då att inte längre ha trygga inkomster, att inte ha planerat för sin pension, att sakna kollegor och vänner kring sig?

En hel del av "avhopparna" har dessutom valt ett liv utan lönearbete. Bortsett från att detta drabbar deras framtida pension, så har de även valt att inte bidra med inkomstskatter till välfärden, trots att de är i sina bästa år och glatt utnyttjar välfärdsstatens alla förmåner och skattefinansierade tjänster.

Krävs att andra bidrar

Man undrar om de dessutom har mage att klaga på för stora barngrupper i förskolan, vårdköer eller oplogade vägar, utan att se sin egen roll i detta. Varje avhoppare förutsätter nämligen att det finns andra som är villiga att kliva upp på morgonen och gå till jobbet i regnet. De förutsätter också att andra kliver in och tar på sig finansieringen av välfärden.

Till alla som lockas av all denna avhoppar-marknadsföring:

Fundera på om du är beredd att ta konsekvenserna av att göra det som känns enklast just nu? Du har en stor del av livet framför dig -vad är det som ska "hoppas av"?! Om du inte gillar bostaden - flytta.Om du inte gillar jobbet - byt, eller skaffa dig de kompetenser du behöver för att få ett annat jobb.

Bortsett från att detta drabbar deras framtida pension, så har de även valt att inte bidra med inkomstskatter till välfärden, trots att de är i sina bästa år och glatt utnyttjar välfärdsstatens alla förmåner och skattefinansierade tjänster

Din utbildning har du fått gratis och har den inte hjälpt dig på arbetsmarknaden så är det ditt eget fel. Det är du som då måste byta bana. Ta konsekvenserna av dina fel-val och gör nya men se till att ta ansvar för ditt liv, inte bara idag utan långsiktigt.

Inget är för sent - se till att ändra det som behöver ändras för att du ska stanna kvar på arbetsmarknaden och bidra till samhället innan du blir gammal.

"Ekorrhjulsavhopp"är inte en hållbar strategi - inte för individen och och definitivt inte för samhället och välfärden.

Agneta Tjernström Lustig, arbetsmarknadsanalytiker