Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Precis som i USA ökar bruket av e-cigaretter kraftigt bland unga i Sverige, skriver debattörerna. Bild: Elaine Thompson

E-cigaretter med godissmak lockar unga till livsfarligt beroende

Traditionella tobaksprodukter som cigaretter och snus har alltid smakat ganska illa vid första försöket att använda dem, vilket har varit en tröskel att ta sig över. Smaktillsatser sänker denna tröskel och konsekvenserna av att kunna konsumera e-cigaretter på samma sätt som godis och glass kan vi i dag bara ana oss till, skriver bland andra Magnus Lundbäck, läkare på Hjärtkliniken, Danderyds sjukhus.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

I Läkartidningen den 9 december 2019 skrev Giftinformationscentralen om de första fallen av misstänkt e-cigarettrelaterad svår lungskada som nu påträffats i Sverige. Det rör sig om unga personer med livshotande skador med e-cigarettanvändning som misstänkt orsak.

Det är framför allt unga personer som använder e-cigaretter och de lockas in i detta användande genom en mycket aggressiv marknadsföring från e-cigarettindustrin

I USA pågår samtidigt något som amerikanska folkhälsomyndigheter beskriver som en epidemi, med en okontrollerad utbredning av e-cigarettanvändning. Det är framför allt unga personer som använder e-cigaretter och de lockas in i detta användande genom en mycket aggressiv marknadsföring från e-cigarettindustrin. I USA riktas nu skarp kritik mot både de myndigheter som misslyckats med att reglera e-cigaretterna och mot de företag som producerar, marknadsför och säljer produkten.

Flera dödsfall i USA

I kölvattnet av e-cigarettens stora utbredning, har tusentals fall av det som fått namnet Evali (e-cigarette, or vaping, product use associated lung injury), alltså e-cigarettkopplad lungskada, upptäckts i USA. Det rör sig om svåra skador på lungorna som i vissa fall krävt vård med respirator och hjärtlungmaskin. Sedan i juni i år har Evali skördat närmare 60 dödsfall i USA – en siffra som fortsätter att växa – och nu ser vi alltså de två första misstänkta fallen i Sverige.

Den utredning som initierades av amerikanska myndigheter under 2019 har hittills kommit fram till att lungskadorna till stora delar beror på egenblandning av dels tetrahydrocannabinol (THC) som finns i cannabis, och dels tillsatser av E-vitaminacetat. E-vitaminacetat är ett vanligt förekommande syntetiskt preparat som används i till exempel hudkrämer och har ett liknande utseende och viskositet som cannabisolja. Därför används E-vitamin- acetat för att blanda ut cannabisoljan av samma skäl som kokain kan späs ut med bakpulver. Möjligen är dessa substanser också orsaken till de misstänka fallen av Evali i Sverige.

Användningen ökar i Sverige

Enligt CDC (Centers for disease control and prevention) använder i dag miljontals ungdomar i USA e-cigaretter. I Sverige har vi inte sett samma utveckling. Detta kan sannolikt tillskrivas den mycket starkare reglering som Sverige tidigare haft. I Sverige har Läkemedelsverket försökt reglera e-cigaretter på samma vis som man reglerar rökavvänjningsprodukter såsom nikotintuggummi och plåster.

I 2019 års undersökning var det 37 procent av gymnasieeleverna i årskurs två som hade provat e-cigaretter

Efter flera överklaganden togs emellertid i februari 2016 beslut i Högsta förvaltningsdomstolen att någon reglering via Läkemedelsverket inte skulle få förekomma och sedan dess kan e-cigaretter säljas över disk i Sverige. Det kan antas att bruket av e-cigaretter till viss del bromsats av detta regleringsförsök. Men precis som i USA ökar bruket av e-cigaretter kraftigt bland unga i Sverige. Sedan Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) började mäta skolungdomars bruk av e-cigaretter 2014 har användningen bland gymnasieeleverna ökat med drygt 50 procent. I 2019 års undersökning var det 37 procent av gymnasieeleverna i årskurs två som hade provat e-cigaretter.

Tilltalar unga

E-cigarettindustrin har genom åren tagit fram smakämnen som nu kan räknas i tusental. Det rör sig om allt ifrån smak av läsk, godis och kakor till frukt och bär. Att dessa smakämnen tilltalar ungdomar är uppenbart. Vi som har följt produktutvecklingen av e-cigaretter kan också konstatera att nikotininnehållet genom åren ökat kraftigt. Kombinationen av smaker som tilltalar ungdomar och det höga nikotininnehållet är förödande. Unga människor är känsligare för nikotin än vad vuxna är och riskerar att dras in i ett nikotinmissbruk som i värsta fall blir livslångt, med allvarliga skador på såväl lungor som hjärta och kärl.

Traditionella tobaksprodukter som cigaretter och snus har alltid smakat ganska illa vid första försöket att använda dem, vilket har varit en tröskel att ta sig över. Smaktillsatser sänker denna tröskel.

Traditionella tobaksprodukter som cigaretter och snus har alltid smakat ganska illa vid första försöket att använda dem, vilket har varit en tröskel att ta sig över. Smaktillsatser sänker denna tröskel och konsekvenserna av att kunna konsumera e-cigaretter på samma sätt som godis och glass kan vi i dag bara ana oss till.

Inandning kan vara dödligt

Det är viktigt att framhålla att vi i dagsläget inte säkert vet vilka effekter alla dessa smakämnen har på människans hälsa. De smakämnen som används i e-cigarettvätska kan vara godkända att äta, men vad som händer när dessa ämnen dras ned i lungorna vet vi ännu väldigt lite om. Fallet med E-vitaminacetat exemplifierar just detta – att en produkt kan anses som hälsosam när den används i till exempel hudvårdsprodukter, men blir dödlig då den inandas i ångform via en e-cigarett. I USA infördes i januari 2020 ett förbud gällandes smakämnen till e-cigaretter. Alla smaktillsatser som inte är tobakssmak eller mentolsmak förbjöds helt.

I Sverige förordar vi strikt reglering av e-cigaretter och andra nya nikotinprodukter som inte är läkemedelsklassade. Vi förordar också en satsning på vetenskapligt baserade informationskampanjer samt ett förbud mot smakämnen som uppenbart riktar sig till barn och unga av det slag som nu införts i USA.

Magnus Lundbäck, läkare på Hjärtkliniken, Danderyds sjukhus. Docent i kardiologi på Karolinska institutet

Linnéa Hedman, Olin-studierna, Region Norrbotten. Docent i epidemiologi och folkhälsovetenskap, Umeå Universitet

Helen Stjerna, generalsekreterare för A non smoking generation

Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt- lungfonden